torsdag 26 augusti 2021

Nicaraguas ekonomi växer 2021 mellan 4-6 procent mitt under pandemin

 

En textilarbetare i en maquilasfabrik i Managua. Till skillnad mot övriga Centralamerika stängdes inte Nicaragua när pandemin inleddes som övriga grannar. Det hade inneburit ett hårt slag mot en redan åderlåten ekonomi efter den USA-styrda högeroppositionens väpnade kuppförsök 2018.



Nicaraguas ekonomi växer 2021 mellan 4-6 procent mitt under pandemin

Vägnätet har vuxit 144 procent sedan 2007

AV DICK EMANUELSSON

TEGUCIGALPA / 2021-08-26 / För en månad sedan uppgav Nicaraguas ekonomiminister Ivan Acosta att minimilönerna kommer att höjas med 5 procent efter att ha stått still sedan högerns kuppförsök 2018. Det orsakade landet en stor skada och förde landet tillbaka till 2004. Nu uppger Centralbankens ordförande Ovidio Reyes att Nicaraguas ekonomi förväntas växa mellan 4 och 6 procent trots krisen orsakad av Covid-19-pandemin världen över. Återhämtningen av ekonomin har gått fortare än förväntat.

– Den ekonomiska aktiviteten inte bara upprätthåller mekanismen för återhämtningen. Den översteg mycket mer än vad vi förväntade oss. IMAE (Monthly Index of Economic Activity) för maj månad ökade med 15,8 % och redan i juni växte den med 16,7 %, sa Reyes.

Pandemin förra året påverkade det andra kvartalet starkt medan det nu under andra kvartalet 2021 återhämtar sig. Det är nu som ekonomin börjar röra sig och söker sin tillväxtväg i Nicaragua, underströk Reyes.

Han uppger att uppskattningarna av tillväxten för ekonomin år 2021 för närvarande ligger närmare 6 % än de 4 % som uppskattades i början av året.

– Om tillväxten i dag ackumuleras kring 9 % och för andra halvåret konvergerar den till 3 %, skulle vi ha 6 %. Men i allt detta kan det uppstå situationer, så det är bättre att ha en uppskattning per intervall på 4 % eller 6 %, menar Reyes.

Centralbankens ordförande indikerade att alla samhällssektorer har registrerat tillväxt hittills i år, utom hotell- och finanssektorn, så utsikterna är ganska uppmuntrande.

Han är optimistiskt eftersom den nuvarande efterfrågan på produkter ”har ökat mycket och detta märks i internationell handel. Alla exportprodukter visar positiva tal, förutom mycket få, men tillväxten är viktig ”.


Nicaraguas röda bönor rensas på småsten och skräp innan de paketeras.


Vägnätet ökade med 144 % under 14 år

För en honduran eller salvadoran som rullar över gränsen i bil är det som att komma till närmast svensk standard på vägarna. Medan våra bilar (i Honduras) far otroligt illa av bokstavliga kraters i vägen, som innebär många trafikolyckor, har det nicaraguanska vägnätet under 14 år av vänsterregering i Managua inneburit en Revolution inom Revolutionen.

Det är inte bara att kvalitén på vägarna är mycket högre än övriga centralamerikanska länder. Det totala vägnätet har byggts ut kraftigt. Och Transport- och infrastrukturministern Oscar Mojica, framhöll med stolthet i rösten i onsdags att Nicaragua närmar sig 5,000 kilometer av ett asfalterat vägnät tack vare de stora investeringar som genomförts av sandinistregeringen.

 

Stilla havet sammanlänkat med Atlanten

Tjänstemannen betonade att vägnätet i Nicaragua ökade med 144 procent under de senaste 14 åren, vilket innebär att nästan alla kommuner i landet bundits samman av asfalterade vägar.

– Detta har en direkt inverkan på kampen mot fattigdom. För första gången under 500 år av historien rivs de hinder som skilde vårt land och som förhindrade anslutningen mellan Stilla havet och centrala regioner till Karibiska kusten (Atlantkusten) i Nicaragua. Sandinistregeringen har förbättrat förbindelserna i alla delar av den karibiska regionen och integrerat dem helt i den Nationella Utvecklingsplanen, uppgav Mojica.

Regeringen har knutit samman 78 nya kommuner till det nationella vägnätet. Den siffran kan jämföras med de nyliberala regeringarna som under 70 år bara hade byggt vägar till 68 orter.

Det är detta som också skiljer de övriga centralamerikanska ländernas vägnät. Med något undantag från Costa Rica har kommunerna i inlandet oftast bara en grusväg att färdas på, vilket försvårar och fördyrar för bönderna att transportera sina produkter till de större städernas marknader.




USA: ”Investera i Panamerikanska vägen”!

Därmed förhindras den ekonomiska tillväxten och utvecklingen. För den nyliberala ekonomiska modellen handlar om att importera de billigaste produkterna, som vanligtvis kommer från USA:s subventionerade och genetiskt modifierade jordbruk. Det är också USA som pressar de centralamerikanska regeringarna att investera i den Panamerikanska huvudvägen för att underlätta för USA:s långtradare att transportera sin last ända till Panama medan investeringar i de interregionala vägarna blir en andrahandsfråga.

Men Nicaragua har byggt ut HELA vägnätet. I bakgrunden finns en långsiktig försvarsmekanism som handlar att försvara landets medborgare när USA intensifierar sina ekonomiska och andra sanktioner mot landet för att regeringen vägrar underordna sig Vita Husets mandat och diktat. Nittio procent av landets konsumtionsbehov tillfredsställs i Nicaragua av de egna jordbrukskooperativen som är frukten av Jordreformen efter Revolutionen 1979 och utdelandet av tusentals hektar mark till bönderna efter sandinisternas seger i november 2006.

– Via dessa nya asfalterade vägar har vi ökat vår befolknings kapacitet att driva och förbättra produktiviteten på alla nivåer i den nationella ekonomin”, sammanfattade Mojica.

 

Köttproduktionen och exporten har slagit rekord.

 


tisdag 24 augusti 2021

”Ljus över Nicaragua*” eller en Revolution som bröt med 16 år av nyliberala recept inom skola och utbildning

 




”Ljus över Nicaragua*” eller en Revolution som bröt med 16 år av nyliberala recept inom skola och utbildning

AV DICK EMANUELSSON

TEGUCIGALPA / 2021-08-24 / ”Revolutioner och befrielsekamper följer inte det svenska budgetåret. Man kan inte planera efter detta. I vårt välplanerade och överorganiserade samhälle skulle vi aldrig kunna klara av att på så kort tid göra så massiva utbildningsinsatser som dem man nu gör i Nicaragua (. . .) Det är därför vi bör Nicaragua pappret och anteckningsböckerna för att landet ska kunna starta kampanjen redan i mars”.

Citatet ovan är från den socialdemokratiska riksdagsledamoten Maj-Lis Lööw. Både hon och dåvarande Vpk:s (Vänsterpartiet kommunisterna) stridbara riksdagsledamot Eva Hjelmström hade interpellerat till den borgerliga regeringens utrikesminister Ola Ullsten, från folkpartiet (nuvarande liberalerna).

Interpellationen [1] gjordes den 8 februari 1980, en månad INNAN alfabetiseringskampanjen i Nicaragua skulle inledas. Men det rådde brist på absolut ALLT, utom en enorm entusiasm från ungsandinisternas sida, som drog ut i en av landets vackraste kampanjer under modern tid. De behövde papper och anteckningsblock.

 

Femtioen (51 %) procents analfabetism 1979

När Revolutionen segrade den 19 juli 1979 var analfabetismen 51 procent. I dagarna hyllades de tiotusentals alfabetisörerna i Nicaragua som för 40 år sedan reducerade denna vanära för ett land under alfabetiseringskampanjen.

Hjelmström och Lööw verkligen slogs för att Nicaragua skulle få ett blixtbidrag som skulle kosta, enligt Ullsten bara 0,5 miljoner kronor i en biståndsbudget som uppgick till fem miljarder kronor.

Den borgerliga regeringen, ledd av högermannen Gösta Bohman hade anslagit 30 miljoner kronor, men till hälsovårdssektorn i Nicaragua. Landet var, enligt Lööw och Hjelmström sönderbombat. 50.000 människor hade dött och hundratusentals skadats. Naturligtvis fanns det ett enormt akut behöv av internationellt bistånd till Nicaraguas sjukvårdssystem som i praktiken var privat.

Om Nicaragua ville ta en del av dessa 30 miljoner kronor till alfabetiseringskampanjen, kunde regeringen naturligtvis diskutera detta med mottagaren. Annars skulle Ullsten sätta sig med Sida under våren för att planera biståndet.


Video: Alfabetiseringskampanjen 1980
https://youtu.be/gc3JIW-ij9w



Analfabetismen reducerades till tolv procent

Men det gick inte alls hem. Såväl Lööw som Hjelmström, om inte skällde ut Ullsten efter noter så fick han i alla fall heta att han var en ”statlig byråkrat” av värsta sorten som red på formalitetens principer. Och det var där som Lööw uttalade orden om att ”Revolutioner och befrielsekamper följer inte det svenska budgetåret”!

För alfabetiseringskampanjen skulle starta en månad senare, i mars 1980. Och behovet var oerhört stort.

Hur som helst genomfördes alfabetiseringskampanjen och ett år senare kunde sandinisterna med stolthet sammanfatta och konstatera att analfabetismen hade reducerats till drygt tolv procent. Under de kommande åren hade den minskat ytterligare.

 

USA:s utbildningsmodell tillbaka under 16 år

När sandinisterna förlorade valet 1990 efter USA:s tio år krig mot den lilla nationen via sitt ombud `La Contra´, inleddes en destruktion av såväl den allmänna utbildningen som sjukvårdssektorn. Ullstens liberala partikamrater i Nicaragua ledde tre nyliberala högerregeringar, totalt underordnade USA, och privatiserade eller skar ned på allt offentligt. Analfabetismen ökade för varje år och när FSLN återtog regeringsmakten i januari 2007 hade den stannat på 38 procent.

För den nya regeringen under Daniel Ortegas ledning var utbildning och hälsovård i OFFENTLIG regi prioriterade programpunkter i valprogrammet. Och sandinisterna har under sina 14 år vid makten hållit sina löften med råge.




Därför vinner sandinisterna och Ortega

Det är därför de oinsatta i det nicaraguanska temat inte blir kloka på hur sandinisterna och Ortega kan vinna val efter val och som nu, inför valet i november i år har lika stora siffror i opinionsundersökningarna som valresultatet 2016, om massmedierna och regeringar i USA och EU kallar landets styre för ”diktatur”? Problemet för dessa reportrar och politiker är att de bara vänder sig till dem som satt vid makten eller som levde på dess ”sötma” mellan 1990-2006 eller att deras ideologiska ståndpunkt är den nyliberala.

De frågar aldrig högern vad dess politiska handlingsprogram går ut på och vad den föreslår. För nicaraguanerna är det enklare att se vad som hänt under de 14 åren av sandiniststyre. Vid sidan av utbildning och hälsovård har FSLN-regeringen byggt ut elnätet till nästan 99 procent, tillgång till vatten och avlopp har närmast fördubblats, och de sistnämnda sektorerna är verkligen mänskliga rättigheter i denna region i Latinamerika där klimatförändringen är skoningslös.

Landet har också en egen produktion av förnödenheter och livsmedel via landets jordbrukskooperativ som garanterar 90 procent av landets konsumtionsbehov. Så när Biden talar om sanktioner mot Nicaragua kommer de inte att slå lika hårt som mot Kuba och Venezuela. Och det vet jänkarna. De vet också att deras egna transporter genom den panamerikanska vägen är sårbar i fall Vita Huset skulle börja jiddra med sandinisterna. Det skulle i så fall drabba långtradarna från USA på väg till Costa Rica eller Panama.

Nicaraguanerna vet att kämpa sedan drygt ett sekel mot USA-invasioner. Agusto Cesar Sandino kastade ut dem en gång och dagens sandinister har varnat Imperiet i Norr för att bege sig ut i några äventyr, själva eller via ombud.




I följande video berättar läraren Mauricio Espinoza om de ”fruktansvärda 16 åren” där den allmänna skolan kollapsade i Nicaragua.

I dag är situationen den rakt motsatta, trots USA:s alltmer hotfulla uttalanden och sanktioner mot Nicaragua. Utbildningen är gratis och i den ingår lunch. Antalet elever har aldrig varit så stort som nu samtidigt som lärarkåren har vuxit i samma takt och fortbildningen av lärarkåren pågår permanent.

När de USA-finansierade högerterroristerna försökte störta vänsterregeringen april-juli 2018 slog de sönder det statliga universitet UNAN för miljoner dollar. Det illustrerar hur den nyliberala högern ser på den mänskliga rättigheten att läsa och skriva och på så sätt förstå sin omgivning.

Att Maj-Lis Lööws och Eva Hjelmströms partiledningar i dag har en diametralt motsatt ståndpunkt till vad de två stridbara nicaraguavännerna hade 1980, är tragiskt. Än mer tragiskt är den svenska utrikesministerns och Sidas uppslutning på USA:s synsätt på Nicaragua.


* Det var den svenska arbetarrörelsens kampanj för insamling av pengar för inköp av fotogenlampor till alfabetiseringskampanjen i Nicaragua, ett vackert solidaritetsbidrag från arbetarklassen i Sverige.


Not:
[1] Interpellation 1979/80:81 från Eva Hjelmström (vpk) och Maj-Lis Lööw (s) om hjälp till Nicaragua
https://data.riksdagen.se/fil/F27AF37A-D990-4EB7-BDA7-3903E06A985D


onsdag 18 augusti 2021

Nicaragua: USA:s “Kolla Valet, Please”-NGO använde en dryg miljon CIA-dollar för egen vinning i `exilens´ Costa Rica!

 

Penninganslaget från CIA:s "biståndsorgan" NED, IRI, USAID till Luciano Garcia som skulle organisera den antisandinistiska exilen i Costa Rica. Det enda han gjorde var att arrangera en konferens den 28 juli och i stället köpte han en gård för nästan en miljon kronor, tre charkuterier och diverse fordon. Det är till detta "civilsamhälle" som också svenska UD anklagas för att stödja.



Nicaragua: USA:s “Kolla Valet, Please”-NGO använde en dryg miljon CIA-dollar för egen vinning i `exilens´ Costa Rica!

Av DICK EMANUELSSON

Tegucigalpa / 2021-08-18 / Nästan tio miljoner kronor betalade ett par av CIA:s ”biståndsorganisationer”, National Endowment for Democracy (NED), USAID och NDI ut till den nicaraguanske medborgaren LUCIANO GARCÍA, direktör för NGO:n Hagamos Democracia. Men han investerade inte miljonerna för den kontrarevolutionära exilen i Costa Rica utan för egen vinning i en gård, fordon och tre charkuterier i grannlandet Costa Rica!

Garcia sjappade från Nicaragua efter att hans upprop april-juli 2018 om att störta den lagliga sandinistregeringen hade slagits tillbaka av ett folk som begriper att använda politiska idéer och gevär. I grannlandet satte Garcia upp sin företagsverksamhet, berättar nyhetsportalen ”Nicaleack”.

Luciano García, alias ”Chanito”, hade förvandlats över en natt till en bokstavlig magnat i Costa Rica medan hans av CIA-dollar finansierade terrorister under kuppförsöket 2018 knappt överlever. Många går omkring och tigger på huvudstaden San Josés gator och sover i parkerna under de svinkalla nätterna på 1170 meters höjd över havet.

 

USAID finansierade också ”Hagamos Democracia” i Honduras

Enligt Nicaleack köpte Luciano García år 2017 ordförandeskapet för NGO:n ”Hagamos Democracia”, med det hurtfriska typiska USAID-namnet ”Låt oss skapa Demokrati”. Garcia hade en liten knappast lönsam klädbutik i ett köpcentrum i Nicaraguas huvudstad Managua. Organisationen ”Hagamos Democracia” finns i en rad länder i världen, så också här i Honduras där den föreslog sig själv, efter militärkuppen den 28 juni 2009 som en ”övervakare” av det USA-riggade valet den 26 november 2009, fem månader efter militärkuppen.

I en intervju jag gjorde med Rolando Bu, ordförande för Hagamos Democracia-Honduras, berättade han att USAID finansierade deras ”valövervakning” som bestod av 1100 observatörer vid de över 6000 valdistrikten i landet som räknade samman rösterna den 26 november 2009 som Motståndsrörelsen uppmanade att bojkotta. Han uppgav att USAID finansierade organisationen till 29 procent.

Hagamos Democracia-Nicaragua har sedan flera år finansierats av NED. Det är offentliga uppgifter. Eller som NED:s grundare sa 1981 till Washington Post: ”Det som CIA gjorde under täcket gör vi nu helt offentligt”!





Tio miljoner kronor för ” kurser”

När Trumps folk misslyckades med sin uppgift att störta FSLN-regeringen 2018 gick de i ”exil” till grannlandet Costa Rica, där de togs emot av en totalt underordnad regering till USA. CIA:s filialer så som NED, det Internationella Republikanska Institutet (IRI), USAID och Europeiska Unionen stod bokstavligen och väntade på dem, inte de tusentals ”tranqueros”, kuppförsökets aktivister eller det betalda trasproletariatet av drog- och alkoholmissbrukare som under tre månader fick sina behov tillfredsställda av personer som Garcia, Mairena, Maradiaga eller Juan Sebastian Chamorro utan på ledarna för att dessa omedelbart skulle orientera och igångsätta nya konspirationer mot regeringen Daniel Ortega.

Men för CIA spelar det ingen roll vilket slags klientel de rekryterar. Agenturen vill ha folk som kan göra livet till ett h-e för att sabotera Nicaraguas ekonomiska och sociala utveckling. Därför anslog de nämnda organisationerna nästan tio miljoner kronor till Garcia för att ”göra kurser” och utbilda unga nicaraguaner som demokratirepresentanter, vilket i klartext betyder ”i tjänst hos State Departement”! Och anslaget girerades till LUCIANO GARCÍA.

 

Uppror inom exilen i Costa Rica

Garcia genomförde en konferens i Costa Rica den 28 juli i år men hans kuppallierade, de som lider i exilen i trängde sig in på mötet denna dag på ett lyxhotell i San Jose de Costa Rica och krävde ”pappren på bordet”!

Klicka för stort format
I en av de publikationer som de publicerat i Facebook undrar de om någon av de landsflyktiga kuppmedlemmarna i Costa Rica har fått ta del av någon av de kurser som Luciano García fick CIA-dollar för och som gavs via `Hagamos Democracia´, för att ”vägleda dem om hur man kan störta president Daniel Ortega”?

Rasande över hur denne ”medelmåtta” i Nicaragua plötsligt poppade upp som en magnat med en gård i Costa Rica för 69 miljoner colones, nästan en miljon svenska kronor, samt införskaffandet av tre charkuteriaffärer, det blev för mycket för den nicaraguanska exilen. Garcia polisanmäldes till de costarrikanska åklagarmyndigheterna, där `affären´ nu utreds.

Till sin hjälp har åklagarna en rad dokument över de ”affärer” Garcia har gjort, med ”CIA-dollar”.

Dokumenten illustrerar de miljonärsinvesteringar som gjorts av ”Chanito Chanchito”, som Garcia döpts till (den lille Grisen) som nu lever som nu lever i högsta välmåga som en av de mest ekonomiskt högt rankade `Ticos´, (costarrikan).

 

En oppositionell nicaraguan som deltog i kuppförsöket 2018 överlever nu i parken La Merced i Costa Ricas huvudstad San Jose de Costa Rica, anklagade av många `ticos´ för att stjäla. De utnyttjades 2018 av USA:s lokala CIA-agenter som berikade sig själva, så som Luciano Garcia med miljoner CIA-dollar.


Vad kan svenska Diakonia berätta?

Nu väntar vi bara på de nicaraguanska myndigheternas dokumentation av svenska Diakonias `operationer´ 2018 och svaret på varför den katolska kyrkans svenska ”biståndsorganisation” i Nicaragua inte ville berätta vilka som är dess utländska finansiärer.

Den katolska kyrkan i Nicaragua är nu avslöjad som organisatören, propagandisten och agitatorn i kuppförsöket 2018 mot vänsterregeringen FSLN. Men kyrkan är mycket försvagad medan den evangeliska kyrkan har tagit emot hundratusentals besvikna katoliker.

lördag 14 augusti 2021

Nicaragua: Dagstidningen La Prensa under åklagarmyndighetens lupp, misstänkt för bedrägeri och penningtvätt!

 

La Prensa, som i folkmun i Nicaragua kallas ”La PrenCIA”, stoppade i veckan den tryckta editionen av tidningen, anklagade tullen för att begränsa importen men polisen slog till mot ett lager som var fullt av pappersrullar.



Nicaragua: Dagstidningen La Prensa under åklagarmyndighetens lupp, misstänkt för bedrägeri och penningtvätt!

Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA / 2021-08-14 / Det nicaraguanska åklagarämbetet slog i fredags mot dagstidningen La Prensa och dess direktörer som misstänks för ”tullbedrägeri, penningtvätt, egendom och tillgångar, till men för staten Nicaragua och Nicaraguanska samhället”.

Enligt ett pressmeddelande från fyra olika statliga rättsinstanser gjorde detektiverna ett tillslag, såväl i tidningens lager som på redaktionen. Under razzian påträffade agenterna stora pappersrullar i tidningens lager i Managua. Därmed faller ägarnas anklagelser mot myndigheterna om att myndigheterna hade blockerat importen av tidningspappret för att fortsätta med den tryckta upplagan och publiceringen av tidningen. I lagret fanns stora kvantiteter av tryckfärg och andra tillbehör som är nödvändiga för tidningsproduktionen.

 

USA-finansierad

Enligt de amerikanska grävarreportrarna MAX BLUMENTHAL och BEN NORTON gick MILJONER av CIA -dollar in i Chamorro-klanens Stiftelse som delade ut en del till tidningsledningen. De kommer nu att utredas för penningtvätt.

 

(LÄS: Så mörkar USAID sina 9,4 miljoner dollar för ”Mediestärkande Program” i sin finansiering av Nicaraguas anti-sandinistiska massmedia [5-8]
https://nicasvedickema.blogspot.com/2021/06/nicaragua-sa-morkar-usaid-sina-94.html)

 

Via Stiftelsen Chamorro gick pengarna från USAID, CIA:s "biståndsorgan".



La Prensa, som i folkmun i Nicaragua kallas ”La PrenCIA”, stoppade i veckan den tryckta editionen av tidningen, anklagade tullen för att begränsa importen, en billig lögn eftersom polisen slog till mot ett lager som var fullt av pappersrullar och bläck och alla nödvändiga tillbehör för tidningsproduktionen.

Det är samma lögn som chilenska företagskretsar utdelade under president Salvador Allendes regering 1970-1973. Efter den blodiga militärkuppen öppnades lagren fulla av papper, bläck och framför allt hamstrad mat!

 

Ekonomisk och politisk konkurs

Sanningen är att La Prensa inte längre inte är lönsam. Den säljer några tusen exemplar per dag i denna epok där människor har övergått att läsa nyheterna på nätet. Den logiska följden har blivit att den inte längre har de nödvändiga annonsintäkter som tidigare finansierade löner och de tryckta mediernas dags- eller veckotidningar.

Men i fallet La Prensa handlar det också om att mediet dessutom har sett kranen med dollarna från CIA stängas, åtminstone temporärt, för CIA finner alltid kanaler till att betala sina agenter.

För den pågående utredningen och tillslagen av Nicaraguas åklagarmyndigheter av Stiftelsen Violetta Chamorro Barrios och ett antal andra USA-finansierade NGO:s har slagit hårt mot Chamorro-Klanens lilla medieimperium i Nicaragua. Det är denna Stiftelse som var den huvudsakliga finansiären vid kuppförsöket 2018 mot FSLN-regeringen.


Christiana Chamorro, dotter till Violetta.
Till höger farbror 
Jaime Chamorro, styrelseordförande i La Prensa.


Stoppar presidentkandidater?

Den splittrade oppositionen anklagar regeringen för att hindra dem från att delta i valen den 7 november. Inget kan vara felaktigare och skulle dessutom innebära ett högt politiskt pris, om det vore sant.

Sanningen är i stället att oppositionen sprider dimridåer, anser sig vara `politiska fångar´ när samma anklagelser mot dem skulle röna mycket höga straff i länder som USA, Mexiko och till och med i Sverige.

För oppositionen når med nöd och näppe upp till 20 procent i den senaste undersökningen, medan president Daniel Ortega, som ställer upp till omval som Sveriges mest renommerade statsminister genom tiderna, Tage Erlander också gjorde och blev statsminister i Sverige under 23 år, registrerar 72 procent.

https://radiolaprimerisima.com/noticias-generales/destacado/investigan-a-la-prensa-y-directivos-por-defraudacion-y-lavado-de-dinero/ 


VIDEO: MYNDIGHETERNS TILLSLAG MOT LA PRENSA:



Tryckfärg för pappersproduktionen som La Prensa anklagade myndigheterna för att ha stoppat importen.