IMF anser att Nicaraguas kamp mot Covid-19 som framgångsrik medan Miamimaffian vill att Trump ska förklara Sandinistfronten för en ”terroristorganisation”!

Nicaraguansk sjukvårdspersonal visar
segertecknet i den hårda kampen mot viruset.

IMF anser att Nicaraguas kamp mot Covid-19 som framgångsrik medan Miamimaffian vill att Trump ska förklara Sandinistfronten för en ”terroristorganisation”!

TEGUCIGALPA / DICK EMANUELSSON / 2020-06-19 / Medan det traditionella mediekriget mot vänsterregeringen i Managua pågår kommer en rapport från den Internationella Valutafonden som överraskande ger sandinistregeringen högt betyd i kampen mot coronaviruset.

”Som svar på Covid-19 har regeringen (i Managua) genomfört flera åtgärder, inklusive nationellt alarmtillstånd, genomförande av epidemiologiska övervakningsprotokoll på nationell nivå och genomförande av sanitära kontrollåtgärder vid land-, luft- och sjöinträde, punkter i enlighet med internationella protokoll”, skriver IMF och fortsätter:

”Den 30 januari skapades den Nationella Interinstitutionella Kommissionen för tidig upptäckt (av viruset), uppmärksamhet och förebyggande av Covid-19”, skriver IMF och tillägger:

”Totalt har 19 sjukhus officiellt utsetts för att över hela landet ta hand om Covid-19-fall efter upptäckt. Hälsovårdsministeriet övervakar och tillhandahåller varje vecka rapporter om tillståndet av utbrott i landet”.

Rapporten pekar vidare på att sjukvårdspersonalen har erhållit fortbildning för att förebygga, upptäcka, förhindra och behandla Covid-19.

“Regeringen har fortsatt att prioritera program för att stärka det sociala säkerhetsnätet, inklusive tillhandahållande av matpaket bland utsatta familjer. Sextio tusen livsmedelspaket distribuerades i april”, uppger IMF.

Den politiska kloaken i Miami rasar

Medan IMF ger FSLN-regeringen i Managua beröm, beslutade ledamöterna i motsvarigheten till landstinget i Miami-Dade County att ge bifall till en motion från ledamoten Esteban «Steve» Bovo. Denne uppmanar Donald Trump och den förre CIA-chefen och nuvarande statssekreteraren Michael R. Pompeo att förklara sandinistpartiet FSLN som en ”terroristorganisation”.

Bovo (bobo på spanska betyder ”dumskalle”) visar också sin rasistiska och odemokratiska syn och citerar artikel 219 i lagen om invandring och nationalitet. Den tar han som intäkt för att attackera demonstranter i Miami som för några veckor sedan protesterade mot det fascistiska polisvåldet som resulterade i mordet på George Floyd.

La Prensa (även kallad La PrenCIA av sandinisterna) slog upp stort Miamipolitikern Esteban «Steve» Bovos förslag om att USA förklarar FSLN för en "terroristorganisation". 

FSLN-fana i demonstration

Några av demonstranterna bar på den röd-svarta sandinistfanan vilket väckte koleriska känslor hos den politiska kloak som delar av den kubanska-venezuelanska och nicaraguanska immigrantkolonin av förmögna dignitärer utgör i Miami. Fram tills nu verkar den ha trott att de för alltid skulle vara kungar och drottningar i denna del av USA. Att en sandinistfana nu dök upp orsakade mer eller mindre hjärtklappningar hos den här gruppen. Den har nu genomfört både debatter och dyrbar tid för att med indignation i rösten kräva att Vita Huset deklarerar att FSLN som en ”terroristorganisation”. I det senaste valet fick FSLN kvalificerad majoritet till Nicaraguas parlament och 72 procent i presidentvalet.

– I Miamis centrum gick demonstranter och viftade med FSLN-fanan. För många i vår `Community´ representerar den fanan smärta och lidande, beklagade ”El Bobo”, Esteban «Steve» Bovo, som säkert får röster och representerar många av den gamla Somozadiktaturens nationalgardister som med sina gevärskolvar slog ihjäl gravida kvinnor. Eller storgodsägare som emigrerade till Miami efter Revolutionen 1979 och som ekonomiskt stödde USA:s `Contras´. Att samma sociala klass i dag stöder den nysomocistiska oppositionen inne i Nicaragua, bekräftades tydligt under försöket att störta regeringen april-juli 2018.

USA dömdes av den Internationella domstolen i Haag till att betala 650 miljoner i skadestånd efter att domstolen funnit att Washington var den ytterst ansvarige för det tioåriga kriget mot Nicaragua från honduranskt territorium. Över 50.000 civila mördades av dessa `Contras´ samtidigt som USA under ledning av president Ronald Reagan 1983 minerade Nicaraguas enda djuphamn i staden Corinto, på stillahavskusten. Avsikten var då att svälta nicaraguanerna till underkastelse, en aktion som vi känner igen nu mot Venezuela och Kuba och i viss mån mot Nicaragua.

Washington Post 1984 om hur USA minerade Nicaraguas enda djuphamn. 1989 slog den Internationella Brottsmålsdomstolen i Haag fast USA:s krig via sina `Contras´ hade kostat 38.000 nicaraguaner livet. De ekonomiska kostnaderna för detta krig åsamkat av USA uppskattades till 17 miljarder dollar (170 miljarder kronor) i form av det ekonomiska terrorsabotaget (som kopierad i kuppförsöket 2018) som utgjorde en verklig terrorism. Klicka på foto för större format.

Vart tog de 30 miljoner dollarna till oppositionen vägen?

Tillbaka till 2020 och Miami:

Från USA fick oppositionen 2018 30 miljoner dollar, enligt den nicaraguanska politikern i Miami, SOPHIA LACAYO.

Hon representerar väljarna i den lilla kommunen Sweetwater City, även kallad ”La Pequeña Managua”, Lilla Managua. I början av juni höjde hon rösten och med anklagade ton frågade hon oppositionen i sitt hemland Nicaragua vad i h-e den hade gjort med de 30 miljoner dollarna (cirka 300 miljoner svenska kronor!) som USA & CIA försåg oppositionen med under två år (2017-2018), för att störta vänsterregeringen i Managua?

Anklagelsen har orsakat smärre panik inom den mångfacetterade och splittrade oppositionen. Sandinisterna å sin sida säger med ett `smile´ att korruptionen inom oppositionen är total och att mottagarna har fördelat pengarna mellan sig medan det politiska målet, att störta sandinisterna, tills vidare har bordlagts!

Några av demonstranterna i Miami med sandinistfanan vilket fick den politiska högern i Miami att kippa efter andan.

In på arenan Luis Almagro

Men oppositionen förlitar sig nu på Luis Almagro, OAS:s generalsekreterare. Vem annars?

Denne beklaglige person, som en gång påstod sig vara socialdemokrat men som i dag prostituerar sig för Imperiet i Norr, begärde samma dag som Miamikloaken antog beslutet om FSLN som en ”terroristorganisation”, den 16 juni, att OAS ska sammankallas för att diskutera Nicaragua och tillämpa OAS´ ”Demokratiska Charta” mot den centralamerikanska nationens regering.

”Nu när vi lever komplicerade ögonblick på den västra hemisfären och i världen i övrigt till följd av pandemin, är det brådskande att återuppta ansträngningarna från hemisfäriska samhället enligt den `Interamerikanska Demokratiska Stadgan´ för att söka finna ett återställande av demokratiska förhållanden som möjliggör verkliga val med internationella parametrar och god praxis inom en snar framtid”, argumenterade Almagro när han begärde en ny session hos OAS´ Permanenta Råd.

Honduras och Bolivia

Vilka dessa parametrar är, enligt OAS, bekräftades i både Honduras som Bolivia, där det flagranta valfusket negligerades under 3-4 veckor och som till slut godkändes när ”USA:s man i Honduras”, Juan Orlando Hernandez erkändes, först av USA och sedan av OAS.

I Bolivia fick valet tummen ner av OAS´ valobservatörer redan dagen när rösterna från avlägsna platser från landsbygden, där president Evo Morales har ett bedövande politiskt stöd, började komma in och räknas. För att stoppa denna valsammanräkning slog den fascistiska civila och militära oppositionen sönder och brände upp majoriteten av de regionala valtribunalerna med datorer, vallängder, röster och valprotokoll. Detta omöjliggjorde en seriös analys av valresultatet där bara 95 procent av de avlagda rösterna kunde räknas.

Washington Post och New York Times

OAS´ agerande i Bolivia har därefter analyserats och utvärderats av experter i USA. I såväl Washington Post som New York Times har experterna smulat sönder rapporten från OAS´ valobservatörer i Bolivia och konstaterat att dess slutsats var felaktig. Därmed faller anklagelsen om valfusk vilket skulle ha medfört att Evo Morales med all säkerhet hade vunnit valet med något mer än tio procent till tvåan och därmed blivit vald för en ny period.

Det är dessa ”parametrar” som denna ”Valobservatörsmaffia” vill tillämpa i Nicaragua. De latinamerikanska folken bör akta sig noga och hålla stort avstånd vid sina val till denna OAS-maffia för att den inte ska fortsätta att operera som ”Kolonialministeriets” utsända manipulatörer.

I Nicaragua kommer cirka tre miljoner invånare få bättre tillgång till rinnande vatten

Glädjen är alltid lika stor när ett nytt "Rinnande-Vatten-Projekt" invigs i Latinamerika, inte bara för barnen utan framför allt för föräldrarna som är medvetna om, att om det inte finns vatten är risken att insjukna mycket stor. FOTO; CESAR PEREZ.

I Nicaragua kommer cirka tre miljoner invånare få bättre tillgång till rinnande vatten

TEGUCIGALPA / DICK EMANUELSSON / 2020-06-18 / Fler än 700.000 familjer eller uppskattningsvis cirka tre miljoner nicaraguaner kommer att få tillgång till eller en förbättrad tillgång till rinnande vatten.

Det uppgav det statliga vattenverket ENACAL styrelseordförande Ervin Barreda på onsdagen. När sandinisterna tog över regeringsmakten i januari 2007 var tillgången till rinnande vatten i hemmet i den urbana delen av Nicaragua endast 65 procent. Det var de nyliberala högerregeringarnas arv.

För sandinistregeringen var vattnet, som ”LIVETS KÄLLA” av högsta prioritet, i likhet med att garantera energiförsörjningen, som var lika miserabel som tillgången till rinnande vatten. I dag är täckningen av energi i Nicaragua över 97 procent, nästan en fördubbling jämfört med 2006.

I dag har vattentillgången i städerna en täckning på över 90 procent.

Tillgången till avlopp var 2006 endast 30 procent. Under de senaste tolv åren har denna ökat till 52 procent, vilket visar att det återstår fortfarande mycket att göra.

För den som aldrig har varit utan rinnande vatten eller som inte har avlopp har svårt att föreställa sig ett sådant scenario när kvicksilvret går upp till 30-35 grader, vilket är normaltemperaturer i stora delar av Centralamerika. Jag kan bara ta vårt eget bostadsområde i södra Tegucigalpa (Honduras) som exempel där vi saknar rinnande vatten. Området, med 750 hushåll har en egen källa som befinner sig 650 fot ner i jorden och som pumpar på två gånger i veckan, 1,5 timmar varje månad och fredag. Området har utsett en ”Vattenjunta” som är ansvarig för både administration som pumpningen.

För dem som bara har en vattentank på 450 liter på taket (som ingick i husköpet för 20 år sedan), gäller det att tvätta kläder eller duscha samtidigt för att ”utnyttja” trycket. Men för barnrika familjer innebär det stora tvättar och en dylik tank räcker inte på långa håll.

Därför köpte vi först ytterligare en tank på 1100 liter och därefter en tank på 1750 liter som fylls varje gång vattnet pumpas på.

Men inte alla är lika priviligierade. Stadsdelar i Tegucigalpa med hundratusentals invånare tvingas förlita sig enbart på tankbilarna som kör upp i områdena och säljer denna vätska dyrt. Det är också oftast område där den extrema fattigdomen råder. Och utan vatten i pandemin, mindre möjligheter till att bekämpa coronaviruset.

Att Nicaragua bygger ut vatten- och elförsörjningen hälsas därför välkommet  av befolkningen.

”Klasskampen är enkel ty den är konkret”, sa Lenin. Och det är sandinisternas motto varför de också inkasserar allt större valsegrar sedan 2006.

HONDURAS och vårt tak med tre tankar; 450, 1100 och 1750 liter. Per månad förbrukarvi cirka 11-12 kubikmeter. Hundratusentals invånare i Honduras´ huvudstad Tegucigalpa har varken tillgång till rinnande vatten eller egen pump&brun i området utan tvingas köpa dyrt från tankbilarna.

 De första spadtagen tas till en ny pumpstation i stadsdelarna Blanca Segovia, Socrates Sandino, Francisco Salazar och René Polanco i Managua.

Det är till stor del denna typ av förbättringar som ska göras till gagn för 700.000 hushåll&familjer i Nicaragua, gamla undermåliga ledningar och kranar.

2011: Barn vid kanten till rio Tipitapa där de tidigare tog sitt vatten för att tvätta kläder. FOTO: JAIRO CAJINA.

Tjejen i familjen hämtar vatten från Rio Tipitapa för att tvätta kläder. I Nicaraguas städer har denna bild nästan försvunnit efter att 90 procent av hushållen har rinnande vatten.

Mejoran abastecimiento de agua a 700 mil familias

Managua. Jaime Mejía. Radio La Primerísima

El Presidente Ejecutivo de ENACAL, Ervin Barreda, informó este jueves que están en ejecución 30 proyectos de alcantarillado sanitarios y agua potable en todo el país, además se realiza mantenimiento a unos 39 sistemas para mejorar el servicio a 700 mil familias.

Precisó que se desarrollan 14 proyectos de agua potable y 16 de alcantarillado sanitario para mejorar la cobertura a beneficio de la población.

“Proyectos de diferentes magnitudes que iniciaron en diferentes momentos, entonces unos van más avanzados que otros… Lo importante es que están en proceso de ejecución y una vez que finalicen las obras realmente vamos a poder mejorar los horarios de abastecimiento”, resaltó Barreda.

El funcionario señaló que en ciudades como Bilwi, Bluefields, Rivas, El Rama, La Esperanza, Santo Tomás, Nueva Guinea, Tola, Nandaime y San Juan del Sur, se ejecutan proyectos de agua potable.

Barreda agregó que en el 2007 la cobertura de agua potable en el sector urbano del país era de 65%, y actualmente supera el 90%. Mientras la cobertura de alcantarillado sanitario aumentó de 30 al 52% en los últimos 12 años.

http://www.radiolaprimerisima.com/noticias/general/285286/mejoran-abastecimiento-de-agua-a-700-mil-familias/

Nicaraguas sjukvård bättre förberedd för pandemin än övriga nyliberala Centralamerika

Behandlade och kurerade patienter mot Covid-19-viruset lämnar sjukhuset i staden Esteli, lyckliga och nöjda med den behandling de fått av sjukhusets personal och myndigheter. Nicaragua står bättre förberedd än övriga Centralamerika med en kraftigt utbyggd sjukvårdsstruktur efter att sandinistpartiet kom till makten igen 2007. FOTO: JAIRO CAJINA.

Nicaraguas sjukvård bättre förberedd för pandemin än övriga nyliberala Centralamerika

TEGUCIGALPA / DICK EMANUELSSON / 2020-06-17 / Enligt officiella siffror har fram tills i dag 1823 nicaraguaner smittats med coronaviruset, varav 1238 har övervunnit viruset medan 64 har avlidit.

Oppositionens ”Observatorio Ciudadano COVID 19 Nicaragua”, som består av en man som sitter i London, enligt den spanske journalisten Augusto Zamora R. på den kända portalen Público.es [1] har sammanställt ”Observatoriets”  statistik fram till den 10 juni.

I den ”antas” 4.971 personer vara smittade [2] i Nicaragua och tusen påstås ha dött, enligt Observatoriets ”antaganden”, sammanställt av dess ”Vår man i London” (påminner mig både om det ”syriska observatoriet i London” som en Siffernisse i Guldheden i Göteborg som förfogar över ”Världsobservatoriet i ALLT”).

Det är naturligtvis omöjligt att med exakthet bestämma antal smittade, kurerade och avlidna av coronaviruset. Regeringar, NGO:s, affekterad medicinsk personal som tidigare ansett sig orättvist behandlad manipulerar och jonglerar med siffror och statistik. Därför är det för lekmän omöjligt att göra en rättvis bild vad och hur det hänt.

Det går att göra jämförelser med dödstalen under perioden januari-maj för föregående år. På så sätt gick det att få fram det dramatiska övertalet för den nämnda perioden i provinsen Guayas i Ecuador, där Guayaquil är centrum.

Få variationer i dödstalen

I Nicaragua ser dödsfallen för LUNGINFLAMMATION (d.v.s. respiratoriska sjukdomar) 1 januari-15 maj sedan 2015 ut enligt följande:

2015: 302

2016: 329

2017: 289

2018: 215

2019: 219

2020: 309

Det är alltså inga större skillnader. Antalet år 2020 är lägre än 2015, nästan lika som 2016 men högre än 2018 och 2019 som var exceptionellt låga.

De senaste dagarna har rapporterna från Honduras också varit dramatiska där den allmänna sjukvården nästan har kollapsat. Det finns nu knappt några sängar, varken på de allmänna eller privata sjukhusen. Till och med president Juan Orlando Hernandez med hustru rapporterades igår kväll med Covid-19.

Honduras´ president påstås ha fått Covid-19 medan den politiska vänsteroppositionen hävdar att den av korruption pressade JOH försöker skapa en imitation av Storbritanniens Boris Johnsons "Covidfall".

Dramatiskt nyliberalt Honduras

Plötsligt är också de välbeställda, de som tidigare inte för sitt liv inte ville sätta sin fot på ett statligt sjukhus, varse om att den förda nyliberala politiken har betytt att även de nu befinner sig i samma riskzon som de fattiga.

Men i Honduras finns det ingen sjukvårdspolitik att tala om. Därför gick Läkarkollegiet, fackföreningarna inom och utom hälsovården, lärarnas fackliga organisationer, som ser skolsalar och tak rasa samman, som håller lektioner ute i det fria under stekhet sol eller tropiskt regn, alla dessa krafter, som fick ett stort brett samhälleligt stöd gick ut i en bred kampanj under nästan ett halvår under 2019. Strejker, maskningar, ockupationer av vägar och institutioner hjälpte inte, regimen stod fast vid sin nyliberala ekonomiska modell. Kosta vad det kosta vill, och nu kostar det, många människoliv.

Videon som beskriver en dags transport av döda kroppar på ”de Fattigas Sjukhus”, Hospital Escuela Universitario, är skakande. Och än mer skakande blir det med kommentaren från den unge mannen som arbetat på bårhusavdelningen under tio år men aldrig sett något liknande.

Och det är nu BEREDSKAPEN att möta den skoningslösa pandemin står på spel. I Honduras har den i praktiken aldrig funnits och nu skördar döden vad nyliberalerna sått.

Bårhuset i honduranska "Hospital
Escuela Universitario" där liken nu koncentreras.

Karantänen hjälpte inte

I Nicaragua är det skillnad, vilket vi ser varje dag i videor eller fotografier när de kurerade lämnar sjukhuset. El Salvador, med en sjättedel av Nicaraguas antal sjukhussängar låste in sitt folk i karantän i tron att det skulle hindra viruset.

Och medan de överlevande nicaraguanerna lämnar de moderna nya sjukhusen bakom sig och tackar läkare, sjuksköterskor och myndigheter för dessa i dag ovärderliga investeringar, sitter de gamla och sjuka i en rullstol i ett hoplappat svart plasttält vid ingången till Hospital Escuela i Honduras och väntar på att den resignerade läkaren ska göra en diagnos om vad som ska hända med den sjuka/e. Allt medan bårhuset i källaren fylls med svarta hopbundna plastpåsar av lik.

 I källaren i sjukhusets bårhus rullar de döda kropparna in.

"16 under en dag", säger den anställde.

Ingången till Universitetssjukhuset "Hospital Escuela" i Honduras.

Nicaraguas `VOX-opposition´
som förstörde sjukhus och ambulanser

I Nicaragua orsakade högeroppositionen under sitt statskuppsförsök april-juli 2018 skador för miljoner dollar. Nu, när de påstås ”ömma” för Nicaraguas folk kan det vara intressant att studera dess destruktiva effekt på just sjukvårdssektorn:

• 18 fastigheter, inkluderat fyra sjukhus invaderades och plundrades.
• 2 fastigheter för SILAIS (Sistema Local de Atención Integral En Salud), ett slags lokalt system för en integrerad sjukvård plundrades och slogs sönder.
• En så kallad `Casa Materna´, en klinik dit landsbygdskvinnan kan anlända redan flera veckor INNAN sin förlossning, beroende på att hon kanske bor avlägset och risken att hon under vägen till sjukhuset inte ska abortera. Här vilar hon och genomgår den första kontrollen. Ett sådant ”Moderskapshem” plundrades.
• 107 fordon vandaliserades, varav 15 förstördes fullständigt.
• 64 av dessa fordon var AMBULANSER!
• Teknisk utrustning, maskiner, tandläkarutrustning, ultraljudsanläggningar, mobila kliniker (oerhört värdefulla och viktiga på landsbygden) slogs sönder helt, gjordes odugliga eller stals. Massor av mediciner stals eller förstördes också.

Den "fredliga oppositionens" verk april-juli 2018. Om dessa destruktiva element kunde vi inte l{sa i svenska medier.

”Nattliga expressbegravningar”

Det är denna “Vox-höger” (anspelat på det i Spanien högerextrema partiet), som den spanske journalisten Augusto Zamora R. kallar den nicaraguanska oppositionen som också producerar och sprider i massor videos eller foton över vad de kallar med hög dramaturgi; ”Nattliga expressbegravningar”! Det är som upplagt för en gammal Hitchcock deckare.

“Denna Voxhöger har gjort en bokstavlig skandal av offren för Covid-19 med argumentet att regeringen inte tillåter offentliga begravningar, [som ibland spetsas] med mexikansk mariachis. I Spanien i synnerhet och Europa i allmänhet begrep de att begravningarna måste verkställas just så, isolerade och utan släktingar, eftersom det var nödvändigt att förhindra infektioner”, skriver Zamora.

PATIENTER på nicaraguanska sjukhuset i staden Esteli lämnar sjukhuset efter att ha övervunnit Covid-19. FOTO: JAIRO CAJINA.

MEN VAD GÖR USA?

Jo, utfärdar sanktioner mot NICARAGUA mitt under pandemin och förhindrar via sitt deltagande i internationella finansiella organ att Nicaragua erhåller lån för att fortsätta bekämpa virusets expansion. Och ”Vox-oppositionen” applåderar. Däremot sänder USA nya miljoner dollar till oppositionen i Nicaragua. Med vilket syfte?

Å andra sidan i HONDURAS uppmanar USA-ambassaden sina medborgare att omedelbart boka ett datum för hemresa med hänvisning till spridningen av Covid-19, ett dråpligt politiskt nederlag för den USA-stödda regimen. USA-ambassaden har beställt plan och datum. Den och State Departement har bra koll över läget och vet att även de riskerar livet i det centralamerikanska landet där sjukvården har kollapsat.

Handlingsplan och 80 procents daglönare

I Nicaragua inleddes förberedelserna mot coronaviruset redan i slutet av januari i år. En rad faktorer måste inkluderas för att få fram en handlingsplan som omfattar ALLA beståndsdelar i ett samhällsmaskineri.

·         Över 40 procent av befolkningen lever på den nicaraguanska landsbygden. De producerar 90 procent av alla de förnödenheter som Nicaragua behöver för sin egen konsumtion. Jordbrukskooperativen är ett arv från Revolutionen 1979 som garanterar landets livsmedelsförsörjning. Det står i bjärt kontrast till Honduras och många andra latinamerikanska länder, styrda av den nyliberala högern där varorna importeras.

·         Åttio procent av de arbetande i Nicaraguas städer tillhör den så kallade informella sektorn. I praktiken är de daglönare som vad de tjänar under dagen betalar familjen vad de behöver för att överleva; livsmedel, hyra & lån på huset, vatten, el, kläder, etc.

·         I Honduras är det i stort sett samma förhållande; nästan halva befolkningen arbetar och lever på landsbygden som i dag är paralyserad av ”karantänen” som gått in på sin 12:e vecka. I städerna är den informella sektorn desperat. Det halvprivatiserade energiföretaget ENEE:s bilar åker runt och klipper av kablarna för de som inte betalar elräkningen. I en del fall måste de ha beväpnad eskort för att undvika att bli lynchade av desperata människor.

Nicaraguas infrastruktur i allmän sjukvård

I Nicaragua förkastar man karantänen vilket inte betyder att folket är oförsiktiga och inte skyddar sig. Över 4,6 miljoner hembesök genomfördes av Ministeriets anställda och nästan 100.000 frivilliga för att socialisera säkerhetsprotokollet i de mest avlägsna byar.

• I ryggen har nu myndigheterna 18 nybyggda moderna sjukhus (av nu totalt 77) med full modern utrustning. Under den nyliberala eran (1990-2006) byggdes ett (1) sjukhus som efter två år fick repareras om fullständigt.
  143 primärvårdskliniker.
• 1 333 lokala hälsovårdsmottagningar (i bostadsområdet).
• 66 mobila kliniker.
• Totalt finns det 11 732 allmänna sjukhussängar och 562 sängar för intensivvård och 449 andningsmaskiner för Covid-19-patienter.
• Just nu pågår sex sjukhusbyggen som ska komplettera regeringens plan på sammanlagt ytterligare 15 nya sjukhus.
• Antalet sjukvårdsanställda inom den offentliga sjukvården har ökat med 14.500 under 13 år. 2006 var antalet 22.083 och i dag arbetar 36,649 anställda.
• Nicaragua har 6045 läkare mot 2006 då antalet var 2715.
• Sjukvårdsbudgeten ökade från 111,9 miljoner dollar år 2006 till dagens 468,6 miljoner dollar.

 

Ett stort, nytt och modernt länssjukhus byggs just nu i staden Chinandega på Nicaraguas stillahavskust.

Kuppförsökets ekonomiska konsekvenser

Den Internationella Arbetsorganisationen ILO beräknar att av de två miljarder daglönare inom den informella sektorn i världen, kommer 1,6 miljarder att drabbas av betydelsefulla minskningar av sina inkomster under denna epok. Bara under den första månaden av den av WHO deklarerade pandemin, minskade inkomsterna med 60 procent, som en konsekvens av karantäner och utegångsförbud. I ett land som Indien har 70 procent av den anställda personalen (med anställningskontrakt) fått avsked, enligt chefredaktören för Radio La Primerisima, William Grigsby.

Nicaragua hade från 2010-2017 en årlig ekonomisk tillväxt med cirka fem (5%) procent årligen fram till den politiska krisen 2018. Det året samt 2019 blev saldot ett minus på -4,0 respektive -3,9 procent, som ett resultat av det våldsamma försöket att störta sandinistregeringen.

Upphovet till krisen var ett hål i sjukvårdssystemet med cirka 82 miljoner dollar som sandinisterna föreslog att de privata arbetsgivarna samt de rika och förmögna skulle betala. Det utlöste de våldsamma protesterna. I dag gråter arbetsgivarföreningen Cosep blod, för landet och deras egna medlemsföretag, som deltog i protesterna 2018 påstås redovisa ett underskott. Därför vill de ha alla slags lättnader för att INTE betala krisen som de var upphov till utan lägga över krisens bördor på det arbetande folket. Därför går ekvationen inte ihop, för samtidigt fortsätter de i konspirationerna mot regeringen och vill ha en karantän som i El Salvador och Honduras vilket betyder stängda företag!

Ett nytt modernt sjukhus i Nicaraguas andra stad Leon byggs nu, värderat till 200 miljoner dollar.

Massiv vaccineringskampanj

Under årets första månader genomförde regeringen en massiv vaccineringskampanj där 1,2 miljoner vaccinationer applicerades mot lunginflammation och säsongsinfluensa för att minska antalet fall av luftvägssjukdomar.

”Det är falskt, skriver den spanske reportern Augusto Zamora, att regeringen inte har tagit utmaningen av pandemin på fullt allvar. Vad som har hänt är det motsatta. Nicaragua var ett av de första länderna som förberedde sig för det”.

Han gör en parallell jämförelse med misstaget i Italien där myndigheterna i mars månad informerade om den att skulle stänga landgränserna och provinsen Lombardiet några dagar senare ”vilket innebar att viruset spreds över halva Italien” av en enorm folkförflyttning.

I Nicaragua har myndigheterna även genomfört en slags medicinsk folkbokföring av de minsta. Målet var och är att registrera vikt och undernäring. Man ska ta i beaktande att Nicaragua är den amerikanska kontinentens näst fattigaste land. Sammanlagt genomfördes denna undersökning på 1,386,351 barn. De som led av undernäring inkluderades i en Plan för Stöd till Familjer och ett förstärkande av förnödenheter med mikronäringsämnen, vilket gav dem ett förstärkt mellanmål i skolan. Kort sagt garanteras stöd till de mest sårbara, som innebär 60.000 livsmedelspaket, att jämföras med den nyligen godkända minimivitalinkomsten i Spanien.

En plan över sjukhuset som just nu byggs på Nicaraguas norra atlantkust i den autonoma regionen.

Export och hunger

Oppositionens olyckskorpar och ”virusexperter” påstod i början av pandemin att i maj skulle 238.000 nicaraguaner ha smittats och tusentals dött. Men inget av det har hänt, inte ens i närheten, konstaterar vår spanske kollega som summerar att allt är ganska lugnt och normalt.

Han nämner också ett antal intressanta siffror att Nicaraguas export ökade under årets första fem månader. Den salvadoranska exporten SJÖNK i maj 60.48%!

Enligt den guatemalanska NGO:n Acción contra el Hambre (Aktion mot Hungern) har pandemin fördubblat antalet personer till 1,2 miljoner som brådskande behöver livsmedelshjälp i Guatemala. I Honduras har vi under de tolv veckorna av karantän fått två livsmedelspåsar, som enligt Acción contra el Hambre räcker i tre dagar, vilket är en korrekt uppskattning.

Enligt uppskattningar av framtiden i Centralamerika beräknas att antalet fattiga kommer att öka med 29 miljoner mäniskor, som en konsekvens av karantänen och utegångsförbudet.

`Vox-högern´ lider i sin ”apokalyps”

”Men den mörka bilden kommer vara ett minimum i Nicaragua. Ekonomin har ökat 1,6 procent under det första kvartalet. `Vintern´ (regnperioden) har varit generös och jordbruksproduktionen kommer att öka i genomsnitt med fyra (4) procent. Fattigdomen kommer fortsätta existera men hungern kommer vara ett minimum och det kommer finnas resurser att bekämpa den. Det får `Vox-högern´ att lida, misslyckade doktorer som de är i apokalyps”.

För Nicaragua är inte Tyskland, sammanfattar kollegan Augusto Zamora R. Det är inte heller Centralamerika.

Dick E.