Nicaraguas
sandinistregering minskade spädbarnsdödligheten med 58 procent sedan 2006
AV DICK EMANUELSSON
TEGUCIGALPA / 2019-06-04 / Barnadödligheten i Nicaragua har sedan 2006, då den liberala högerregeringen lämnade
över till sandinisterna minskat med 58 %. År 2006 avled 29 barn per tusen
födslar. För närvarande dör 12 barn per tusen födda, vilket är en dramatisk
minskning.
Det uppgav hälsovårdsministern Sonia
Castro på en presskonferens i fredags (31 maj, 2019), citerad av tevekanalen 13.
Castro exemplifierade också den
markanta förändringen i synen på människors rätt till hälsovård som rådde och
råder mellan de tre nyliberala högerregeringarna (1990-2006) och
vänsterregeringen under president Daniel Ortega.
Castro tog upp den neonatala
mortaliteten, det vill säga mellan 0
timmar efter födseln till första levnadsmånaden och hur dödligheten har
minskat med 54 procent, från 18 per tusen levande födda 2006 till 8 per tusen
födslar 2018.
Den kroniska undernäringen hos barn
under 5 år registrerade år 2006 siffran 21,7 och har minskat till 11,7 år 2017,
en minskning med 46 procent.
Hiv-smittade födda barn
Ett annat illustrativt exempel på det
nicaraguanska folkets förbättring under sandinistregeringens styre är frågan om
överföring vid födsel av HIV från mor till barn under 2006. Alla Hiv-smittade
mödrar födde också Hiv-smittade barn året 2006. Medan år 2018 föddes bara 6 av
50 Hiv-positiva mödrar.
– Det är en minskning
med 88 procent, konstaterade hälsovårdsministern,
Dr Sonia Castro.
Hälsovårdsministeriet har genomfört 15.420 vårdbehandlingar
av barn med missbildningar, 714 hjärtoperationer och 37 njurtransplantationer.
För närvarande skyddas barnen i Nicaragua mot
16 sjukdomar, 5 fler än 2007.
– Snart kommer vi att öppna ett tredje nationellt centrum för en
bröstmjölkbank i samarbete med Brasilien, sa en stolt minister som tillade att för närvarande får barn
med cancer 6000 undersökningar och diagnostik. Varje år upptäcks 300 nya barn
som får gratis behandling och stöd.
Invigt och inviger tolv nya sjukhus!
Om några veckor presenterar vi en
omfattade intervju vi gjorde med Nicaraguas socialförsäkringsminister som ger
mer detaljer inom detta för människorna vitala område, och de enorma problem
det innebär att finansiera denna sektor i samhället.
Nicaragua invigde 2018 och kommer i
år inviga totalt tolv sjukhus och sjukvårdsinrättningar, med en stor geografisk
spridning i landet, också till de mer avlägsna områdena som den politiska
högern, som styrde mellan 1990-2006 aldrig var intresserad av att investera en
enda dollar. DET är en POLITISK fråga som kuppmännen 2018 och Kuppalliansen
Alianza Civica vägrar att diskutera. Varför? För då upptäcker nicaraguanerna
att den höger som styrde i 16 år och som förde landet till tiden för Somoza är
den samma även om initialerna och namnen är annorlunda men det är samma
politiska antifolkliga program.
I Honduras har inte ett sjukhus byggts på tio år!
Dessa stora investeringar för
människornas välbefinnande kontrasterar mot grannlandet och tvillingen Honduras,
där en högerregering styr sedan militärkuppen 2009 och som inte har byggt ett
enda sjukhus i landet under denna tid.
I stället pågår det just nu en
förbittrad strid där läkarkollegiet och lärarfacken gemensamt har gått ut i en stenhård
strid för anställningsskydd och kamp mot privatisering av de båda
samhällsområdena. Massor av honduraner i gränstrakterna som går över gränsen
och som får gratis hälsovård på den nicaraguanska sidan talar i lyriska ordalag
om hur de bemöts och vilken kvalité det är på den nicaraguanska sjukvården.
I Honduras går läkarkollegiet ut
nästan varje vecka med S.O.S. om att det inte finns ens bedövningsmedel för
operationer. På de allmänna sjukhusen måste de fattiga betala för röntgen som
kan uppgå till 12.000 Lempiras, cirka 5.000 svenska kronor. I landet lever 46
procent i misär, extrem fattigdom. Fyra av fem honduraner i ekonomisk aktiv
ålder arbetar inom den informella sektorn och jämför röntgen priset med landet
minimilön som uppgår till drygt 8.000 Lempiras, cirka 3.000 kronor.
I en jämförelse som honduraner gjorde
mellan Honduras och Kuba, konstaterade honduranerna att Kuba satsar närmare 20
gånger mer anslag på sin sjukvård än Honduras. Inom utbildningens område är
siffran tolv gånger mer.
Var och en får dra sin egen slutsats
vad det beror på.
