 |
| 20 000 unga nicaraguaner demonstrerar för "Arbete och Fred" i slutet på oktober, demonstration utlyst av Sandinistiska Ungdomsförbundet som ett stöd för byggandet av kanalen. Samtidigt demonstrerade oppositionen mot kanalen och samlade 2.000 personer, främst från det liberala högerpartiet samt partiet MRS, socialdemokraterna i Nicaragua. |
Konflikten om den interoceaniska
kanalen i Nicaragua
Latinamerikareportrarna
Dick och Miriam Emanuelsson besöker Nicaragua för att känna pulsen för eller
mot byggandet av världens största projekt; den interoceaniska kanalen.
Motståndsledaren säger att kineserna nu tar över och kommer utse en president
om tio år i Nicaragua. Ja-sidan talar om att en 500 år lång dröm kan gå i
uppfyllelse och landet utvecklas. Döm själv.
Se reportaget i PDF publicerat i Flamman 3 december 2015:
RIVAS,
SÖDRA NICARAGUA / Det börjar med att vår chaufför får en utskällning för
telefonsamtalet om hjälp med att hitta adressen för vår intervju.
–
Som européer vet de att sakristian alltid finns på baksidan och inte framsidan
av kyrkan. Därifrån skulle du räkna tre kvarter söderut!
–
Nu är jag varken katolik eller protestant utan ren ateist, svarar jag och
försvarar vår nicaraguanske chaufför. Jag tillägger att vi ändå kom tio minuter
innan utsatt tid till staden Rivas i södra Nicaragua, cirka fem mil norr om
gränsen till Costa Rica.
–
Av ren allmänbildning borde du ändå som europé veta var sakristian är belägen,
insisterar mannen framför oss som vi ska intervjua och följa en hel dag.
Jag
ger upp och blinkar till vår chaufför. Det som börjar med en avbasning av oss
tre kommer efter en dag sluta med att han kallar Flammans utsände i södra
Nicaragua för ”Djävulens advokat”.
 |
Ortega säger att
han har intervjuats av 300 internationella medier som är oerhört intresserade
av kanalprojektet och oppositionen mot detta.
|
Octavio Ortega
titulerar sig koordinatör för det Nationella Rådet till Försvar för Jorden, Sjön och den Nationella
Självständigheten, en nationell organisation som får sin finansiering från
Holland. Han pekar ut sig själv som språkrör för motståndarna till kanalen.
Hans organisation ingår i paraplyorganisationen Grupo Cocibolca som har det
gemensamma att de är motståndare till det som ska bli världens största byggarbetsplats;
en interoceanisk kanal från Stilla Havet till Atlanten, totalt 278 kilometer
lång.
Det
är en gammal dröm i Nicaragua som om tio år ska gå i uppfyllelse. Men trots att
landet har haft exceptionella ekonomiska framgångar sedan sandinisterna återtog
makten 2007, har Nicaragua inte de ekonomiska resurserna för kanalbygget. De
beräknas kosta cirka 50 miljarder dollar. Jämför det med Nicaraguas BNP som
2013 uppgick till drygt 28 miljarder dollar.
Det är i
stället den kinesiske affärsmannen Wang Jing, styrelseordföranden i
kanalkoncessionen HKND Group (Hong Kong Nicaragua Canal Development) som bildades
2012, som är spindeln i det gigantiska megaprojektet.
Alla opinionsundersökningar i Nicaragua ger projektet ett massivt stöd på 70-75
procent. Tjugo tusen människor får sina marker exproprierade och tvingas
flytta. Enligt koncessionsavtalet mellan Nicaragua och HKND ska marken säljas enligt
en kombination av taxerings- och marknadsvärde. Wang Jing säger att företaget ändå
kommer att betala det högre marknadsvärdet.
 |
| Så kommer sträckningen av kanalen att ske, 278 km totalt, Atlantkusten-Stilla havet.. |
Ortega säger att
han har intervjuats av 300 internationella medier som är oerhört intresserade
av kanalprojektet och oppositionen mot detta.
–
The Guardian följde mig under tre dagar. De filmade mig medan vi reste med båt
över Nicaraguasjön till ön Ometepe, säger han och visar upp inplastade pressklipp
som han stolt poserar för efter att ha föreslagit att vi ska filma och
fotografera honom med klippen i hand.
Vad
beror detta enorma internationella intresse på? frågar Flamman.
–
Motivet är lögnerna som sprids av denna regering. Den tror att den internationella
opinionen ska svälja talet om ”mänsklighetens största byggnadsprojekt” och inte
reagera.
Han
säger att han är motståndare av tre motiv; nationell suveränitet, den stora
unika och viktiga Nicaraguasjön och rätten till jorden. Och han ser en bokstavlig
”gul fara” i att det är ett kinesiskt företag som ska bygga kanalen.
–
Det finns exempel i världen där de har anlänt och blivit kvar (efter att
projektet stått klart). I Afrika finns det länder som de (Kina) praktiskt taget
dominerar. Ser vi på FAO:s senaste rapport om livsmedel i världen talar den om
att år 2020 kommer hälften av världens livsmedel att konsumeras av asiatiska
länder. För år 2040 kommer alla producerade livsmedel konsumeras av dem.
Han
hävdar att Nicaragua är inledningen till Kinas kolonialisering av den
amerikanska kontinenten. Som bevis för denna anklagelse hänvisar han till boken
”El Dragón Chino”, den Kinesiska Draken. Där påstår han att det står att Kina
ska erövra Latinamerika genom att investera och köpa upp egendomar.
I juni 2013 beslöt
Nicaraguas parlament, Nationalförsamlingen, att i princip
ställa sig positivt till ett kanalbygge. Men det innebar inte att projektet
kunde starta. En omfattade miljökonsekvensutredning måste göras och de tekniska
möjligheterna undersökas om det verkligen är möjligt att bygga en kanal på 278
kilometer, från Stilla havet till Atlanten. Bredden är beräknad till 230 meter
men på en vissa platser krävs det upp till 520 meters bredd. Slussar och en
komplett infrastruktur ska byggas och djupet ska bli minst 27-30 meter för att
dagens och morgondagens fartyg ska kunna passera. Av de 278 kilometrarna av
kanal utgör Nicaraguasjön en sträcka på totalt 105 kilometer. Den har ett
genomsnittligt djup på 15 meter. Gigantiska muddrings- och andra schaktningar
måste genomföras.
Världens
främsta företag och experter på kanalbygge och miljö är involverade. I slutet
av maj i år lade det brittiska världsledande företaget Environmental Resources
Management (ERM) fram den oberoende miljöstudien av kanalprojektet som HKND
hade beställt. ERM ger grönt ljus för att starta kanalbygget med vissa
förbehåll.
 |
| Jeffrey McCrary, biolog. |
Jeffrey McCrary är en
av ett 80-tal oberoende biolog- och miljöexperter som ERM anlitade för att
utreda konsekvenserna av ett eventuellt kanalbygge.
–
Arbetet genomfördes med tillämpande av vetenskapliga kriterier. Jag har många
års erfarenhet av Nicaragua och uppgiften bestod i att samla in fakta, data och
intryck från de områden där kanalen ska dras fram. Mina rapporter överlämnades
till ERM för vidare bearbetning och studier, säger USA-forskaren när vi träffar
honom.
Han
menar att i ett gigantiskt megaprojekt som kanalen utgör, är det oundvikligt
att både natur, djur och människor påverkas.
–
Så klart drabbas människorna där kanalen ska dras fram. Men det är relativt få.
Uppskattningsvis är det 25 familjer från ursprungsbefolkningen Ramas kommer att
förflyttas inom sitt territorium eftersom kanalen dras över deras mark.
 |
| På ön Ometepe med en av sina två vulkaner Madera (i bakgrunden) och Concepcion. Några kilometer söder om Madera kommer den Interoceaniska kanalen att dras. |
Men
Octavio Ortega ser inga
positiva möjligheter i kanalprojektet. Hans huvudfiende Nummer 1 är Kina.
– Kina har nu lagstiftat om att varje familj kan ha
två barn. Vad händer? Jo, nu anländer de till Nicaragua och kommer att föröka
sig som kaniner för här finns ingen reglering.
Nästa år inleds kanalprojektet och det beräknas att 20.000
kineser anländer under andra kvartalet. Ortega påstår att kineserna kommer att
förses med ID-kort samma dag de landar i Nicaragua.
– Disciplinerade som de är kommer de att rösta i
kommunalvalet. För att rösta fram en borgmästare i staden Rivas behövs det
8.000 röster och de är 20.000! Det skulle inte förvåna mig att om fem år har vi
en kinesisk borgmästare och kinesiska kommunalfullmäktigeledamöter i Rivas. Vad
händer om tio år i Nicaragua? Jo, vi kommer att ha 4-5 miljoner kineser som röstar
fram en ny kinesisk president. Det är vår verkliga oro och därför vill vi att
ni publicerar denna vår oro i utlandet, säger Octavio Ortega.
Och han tillägger:
– Om kineserna tillåts etablera sig här i Nicaragua
kommer vi snart ha en annan religion, buddismen. Med kanalen kan vi glömma att
det kommer att finnas katolska eller protestantiska kyrkor utan en ny kultur.
Flamman påpekar för kanalmotståndaren att han låter
som 1950-talets kalla krig i USA där man då talade om ”den Gula Faran”. Vilka
källor har du för att 20.000 kineser kommer att ta över? undrar vi.
– Lagdekret talar om att Wang kan kalla in den egna
armén (den kinesiska Folkarmén) för att skydda kanalen som är 278 kilometer
lång och 20 kilometer bred. . . Nicaragua kan bli ett brohuvud och därför säger
jag att den främste förloraren blir USA. I det geopolitiska spelet med en
militärbas. . . som har
kärnvapenstridsspetsar. . . om du vill ha ett tredje världskrig. . . för
kineserna är inställda på det med sin armé. Det är detta som vi har talat om
med våra bönder. Med machetes, stenar och påkar kommer vi att försvara våra
egendomar, avslutar Octavio Ortega sin analys av det ”kinesiska kortet” och
framtiden i Nicaragua.
 |
| Är det verkligen den nicaraguanska oppositionens uppfattning om att kinserna som ska delta i bygget av kanalen kommer att erövra Nicaragua, förändra religionen till Buddism och erövra presidentposten om tio år, som Octavio Ortega hävdar? |
Vi
beger oss iväg, på vägen från
Rivas till Stilla havet där kanalen ska byggas.
 |
| Fru Sanchez med liberal partibok. |
I byn Veracruz träffar vi fru Sanchez som inte har
fått något besked om ersättning eller annan information.
– Våra marker är inte till salu, de är arv från våra
förfäder och som ska gå i arv till våra barn och barnbarn. Vi kommer inte att
lämna vår mark utan att slåss. Det är visserligen kommunal mark men vi har
kontrakt.
Men på frågan om alla i Veracruz är mot kanalbygget
erkänner hon att det är en minoritet. De lokala myndigheterna som valts av
bybefolkningen är också för kanalbygget. Hon säger att inget har förbättrats
med sandinisterna under de senaste åtta åren, trots en förkrossande majoritet i
valen.
– Här har liberalerna vunnit men blivit berövade på
valsegern.
* Är Ni liberal?
Hon tvekar men säger:
– Jo, jag är och förblir liberal.
 |
| Esteban Francisco Ruiz, 49 år i byn Rio Grande. |
Nästa
anhalt på resan efter den tänkta
kanalen är bonden Esteban Francisco Ruiz, 49 år i byn Rio
Grande. Hettan och fuktigheten mitt på dagen är tung här på den nicaraguanska
landsbygden. Precis som fru Sanchez säger Esteban att han inte vill sälja
marken för han och familjen föddes här. Här producerar bönderna matbaner, durra
(slags korn), ris, bönor, manioka med mera. Myndighetspersonerna och kineserna
har anlänt och mätt men varken informerat eller frågat Esteban vad han tycker
eller köpepriset på hans marker.
– Vad gäller priset så är det ´Lag 840´ om
taxeringsvärdet som gäller. Om jag har köpt två tunnland för 500 cordobas
(nationella valutan) så är det vad de kommer att betala mig för marken som
kanske är värd 5000 dollar. Oavsett vilket pris de än ger oss, vill vi inte
lämna marken och gården, säger han beslutsamt medan hönor och grisar bökar
jorden.
* Är jordbruket lönsamt i dag?
– Absolut, situationen har förbättrats de senaste
åren, säger han bestämt medan Ortegas ansikte mörknar. Han gillar inte Flammans
frågor.
Det
är Alla Helgons Dag och tio
kilometer från Stillahavskusten passerar vi förbi en kyrkogård och Octavio
Ortega bestämmer sig för att prata med folk.
– Missa inte tillfället för att hedra era döda, för
om några år finns det ingen kyrkogård kvar för här ska kanalen dras fram! är
hans bombastiska budskap som upprör de anhöriga.
– Om de ska förstöra kyrkogården så bör vi få
information om när det ska ske, säger en ung kvinna med reservation i rösten
mot Octavio Ortegas uppgifter.
– Låt oss träffas på lördag kl. 16.00 hos Esteban
Ruiz i Rio Grande så ska jag visa er dokumenten och lagen.
– Och vem är du?
– Jag är Octavio Ortega och samordnar alla
demonstrationer och protester mot kanalprojektet. Jag har arresterats flera
gånger men utländska journalister, som är här med mig, har intervjuat mig flera
hundra gånger, säger han.
En upprörd diskussion inleds, frågor kastas ställs
och Antikanal-ledaren Ortega pepprar de oroliga människorna med argument mot
kanalen och våldsam kritik mot regeringen.
Med argumentet om taxeringsvärdet på marken får
Ortega med sig människorna som blir indignerade.
– En person här i Rio Grande som har 25 hektar säger
att han kommer att få 3500 cordobas (knappt 1100 svenska kronor) för sina 25
hektar. Kinesernas område sträcker sig tio kilometer på var sida om kanalen. Vi
ses på lördag och då ska jag visa er vad Daniel Ortega skrev under med kinesen.
 |
| Octavio Ortega i samspråk med Jose Teodore Martinez Lopez |
Vi
har kommit till en vägsträcka
med grus på tre kilometer som har breddats från två till fem meter. Här ska de
tunga maskinerna som ska gräva och bygga kanalen rulla in när bygget kommer
igång. Här invigdes kanalen formellt i december förra året.
Octavio Ortega hävdar att breddningen har kostat 600
miljoner dollar (Sic!). Men han vill inte uppge källan. På vägen kommer bonden
Jose Teodore Martinez Lopez ridande som Ortega stoppar.
– Som en fattig bonde har jag inget att tjäna på
kanalen, bara regeringen och Kina. De säger att marken ska ersättas med
taxeringsvärdet, säger bonden som har fem hektar, varav hälften kommer att
finnas inom kanalområdet.
– Bara Guds makt kan stoppa kanalen.
För kanalen
Octavio Corea är fader Miguel d'Escotos
assistent och tillhör ledningen i den
anrika sociala rörelsen Fundeci, som bildades 1973 efter den fruktansvärda jordbävningen
i Managua året innan. Corea förkastar med frenesi Octavio Ortegas tal om både påståendet
om taxeringsvärdet på marken som ett överlämnande av den nationella suveräniteten
till Kina.
– Redan för ett sekel sedan var vi överens om
byggandet av en kanal. Därför går det inte att säga att vi överlämnar landet
(till kineserna). Nicaraguas folk reste sig i vapen (1961-1979) till ett
oerhört högt pris och följde general Augusto Cesar Sandino som sa att ”ett
lands oberoende diskuterar man inte, det försvarar man med geväret i handen”.
 |
| Octavio Correa betecknar oppositionens argument som "mentalt helgerån" och uppmanar dem att upphöra med våldet. |
Corea menar att Sandino talade om byggandet av en
kanal och bjöd in alla nationer i världen att vara delaktiga i byggandet av
kanalen. Dessutom underströk han att kanalen borde vara en del av Latinamerikas
utveckling.
Ger Lag 840 Kina rätt att förvandla kanalområdet till
ett kinesiskt protektorat och att de kan bygga upp militärbaser? undrar
Flamman.
– Naturligtvis blir kanalföretaget ansvarigt för
själva kanalområdet. Men självklart kommer vår polis och militär att operera i
området. Varken kinesisk polis eller militär kommer att slå sig ner i
Nicaragua. Det är en stor lögn att hävda motsatsen. Det är trist att man
manipulerar en bönderna med argumentet om att ”de kommer att stjäla allt du har”!
När
kanalen är byggd kommer tio
procent av aktierna i kanalbolaget att övergå i nicaraguansk ägo. Efter 100 år
är kanalen helt och hållet nicaraguansk.
Har regeringen och myndigheterna missat i sin
information till de som kommer att drabbas? undrar vi.
– Jo, det finns ett ansvar vad gäller en sen
information till befolkningen. Det har talats mycket allmänt men mindre
konkret. Tre-fyra presentationer har getts men det är allmän information. Vad
som måste göras är att ge konkret information på de platser där kanalen ska dra
fram. De som främst drabbas är de som först måste informeras och det är de
kommunala myndigheternas uppgift. Där handlar det om att fortbilda de lokala representanterna.
Octavio Ortega i Rivas säger att kyrkogårdarna
kommer att ta över av kineserna.
– Det är ett
mentalt helgerån att säga något liknande.
 |
| President Daniel Ortega och kanalföretagets styrelseordförande Wang Jing efter att avtalet undertecknats. |
Företagets representant
Den 10
november intervjuade journalisten Leyla
Jarquín, från dagstidningen El Nuevo Diario det kinesiska företagets HKND
främste rådgivare, Bill Wild. Han erkänner att den Interoceanska
kanalen kan få stor påverkan men vidhåller att det är det bästa alternativet
för att skydda miljön i Nicaragua.
Han uppger
också att den exakta dragningen fortfarande inte är bestämd, vilket kan innebär
att dragningen av kanalen kan justeras från det preliminära förslaget. Det kan
å sin tur innebära att de personer som vi talade med under vår dag i södra
Nicaragua kan leva kvar på sin gård, eller tvingas flytta.
På frågan
från vår kollega om vilka regler som ska gälla i förhandlingarna för att
bestämma priset på den exproprierade marken och egendomen med den drabbade,
svarar Bill Wild:
– Även om
koncessionsavtalet fastställer två mekanismer för att bestämma priset på
marken, som är taxeringsvärdet och marknadsvärdet, har företagets
styrelseordförande Wang Jing gett sitt löfte till dessa människor om ett
rättvist marknadspris. Det är dessa marknadspriser som vi ska förhandla om med de
inblandade, utan manipulationer eller påverkan av spekulationer.
 |
| Bill Wild svarar på reportrarnas frågor efter att miljökonsekvensutredningen har lämnat sitt svar. |
Precis som USA-biologen
Jeffrey McCrary säger i frågan om det vackra naturreservatet Indio-Maiz, hävdar
Bill Wild att kanalprojektet kan vara räddningen.
– Vi har
förbundit oss att beskydda naturreservatet. Utan kanalen kommer det med all
säkerhet gå förlorat för det pågår en oerhörd degradation och en stor mänsklig
inkräktning av reservatet. Över hela Nicaragua har de illegala kalhyggena blivit
värre och värre. Under de senaste tre åren har det förlorats lika mycket i skog
som under de senaste 20 åren tillsammans. Det betyder att under det kommande
decenniet kommer majoriteten av Nicaraguas skogar att gå förlorade. Men
företaget har förbundit sig att inleda en massiv skogsplantering med målet att
i slutet av projektet finns det mer skog i landet. Det är vad vi kallar för den
positiva påverkan som projektet innebär.
Det är
nybyggarna som drar in över allt på den nicaraguanska landsbygden och trots
lagen om förbud mot att hugga ner skogen, finns det uppköpare på den svarta
marknaden i städerna som köper upp virket.
Från oppositionshåll
i Nicaragua har man också ifrågasatt Wang Jings förmåga att slutföra det
gigantiska projektet. Bill Wild är övertygad om motsatsen:
– Han har
skapat ett mycket kvalificerat grupp som har en bred och djup erfarenhet i
världen. Brittiska ERM har gjort miljökonsekvensutredningen. Den finansiella
aspekten har utretts av ett företag i USA med stor prestige. Vad gäller
ingenjörsaspekten har den lagts på de främsta företagen i Kina. Vi arbetar även
med ett gruvföretag från Australien. Sammanfattningsvis har vi en grupp av
experter för att slutföra detta projekt med framgång.
Dick och Miriam Emanuelsson
 |
| Demonstration den 27 oktober 2015 FÖR kanalen under parollen: "Arbete och Fred". |
KORFAKTA
KANALEN
Den interoceandiska kanalen som
företaget HKND har fått koncession på är 40 procent större än den breddade
Panamakanalen som inte klarar den största modellen av containerfatrtyg.
I de fyra olika alternativ som
diskuterades fastnade experterna för det fjärde alternativet. Det sträcker sig
från mynningen för floden Punta Gorda på den Autonoma Södra Atlantkusten via
Rio (floden) Tule. Därefter fortsätter kanalen att dras via Nicaraguasjön (105
km), Rio Lajas och Rio Brito på stillahavskusten.
Underprojekt:
Förutom kanalen upprättas det på både
Atlant- som stillahavskusten två stora hamnar, i Brito på stillahavskusten och Punta Aguila på atlantkusten. Last- och
lossningskapaciteten uppgår till 2,8 miljoner ton och 25 miljoner TEU
(kontainer).
Det tredje delprojektet är ett frihandelsområde
som kommer ha ett område för skattefri försäljning, ett annat av bearbetning
för export, ett finansiellt centrum. Här byggs en stad för 140.000 invånare.
Det fjärde underprojektet utgörs av byggandet av
en internationell flygplats nära kanalen i länet Rivas med kapacitet för en
miljon passagare och 22.000 ton bagage.
Det
femte underprojektet är broar och vägar som ska förbinda Nicaragua med sin
södra región.
D.E.
