När SR:s Lotten Collin intervjuobjekt gick med tiggarstaven och ansökte om 100.000 dollar hos USA-ambassaden i anslag till sin “autonoma” kvinnorörelse!

KLICKA för större bild.

Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA / HONDURAS / 2015-04-08 / SR:s korrespondent i Latinamerika, Lotten Collin får av Jorge Capelan i Nicaragua ett svar som egentligen borde föranleda mig att också polemisera mot ett synnerligen “billigt” reportage från Nicaragua som publicerades i P1-Morgon den 1 april i år.

Men jag har svårt för att låta bli för sedan 1983 har jag som reporter i Latinamerika bevakat landet som störtade en av de blodigaste och USA-stödda diktaturerna i Latinamerika. Jag bor sedan tio år i grannlandet Honduras och gör kanske en gång om året en reportageresa i landet bara tre timmar från Honduras´ huvudstad Tegucigalpa.

Sofia Montenegro.

År 2011 var Lotten Collins intervjuobjekt, Sofia Montenegro ute och i vanlig ordning attackerade den folkvalda regeringen Daniel Ortega. Han får ungefär samma segersiffror i valen som Bolivias populäre Evo Morales. Nästan kvalificerad majoritet i Nationalförsamlingen. Och det är intressant för en kvinna som Lotten och Sofia att den sandinistiska parlamentsgruppen som valdes den senaste gången utgörs av 66 procent kvinnor, i denna machoregion som Centralamerika utgör.

Men vad som är intressant, som i alla fall där reportern har antisandinistiska förutfattade meningar, är att de nästan undantagslöst söker sina intervjuobjekt hos nicaraguaner som också nästan undantagslöst representerar en så kallad NGO, som inte alls, som på 1970-talet, är en slags solidaritetskommitté eller rörelse till stöd för något. I stället är det ett litet småföretag där ett gäng avdankade och misslyckade personligheter, som i fallet Sofia Montenegro, har ett bra avlönat arbete som bygger på donationer. Bland dem svenska skattebetalare.

Det är också intressant att den förra svenska ambassadören i Managua, Eva Zetterberg, politisk representant för högerregeringen Reinfeldt, hade utmärkta förbindelser med personer som Montenegro eller klanen Chamarro som styr sitt småföretag “Grupo 5”.

Wikileaks till förtret för Montenegro

Om Sofia Montenegro leder “Den Autonoma Kvinnorörelsen” i Nicaragua (Movimiento Autónomo de Mujeres, MAM)) finns det då en logik i att gå till USA-ambassaden och begära ett anslag på 100.000 dollar till sin “autonoma” rörelse?

För det var precis vad Montenegro gjorde 2011 och som Wikileaks avslöjade. [http://nicadickema.blogspot.com/2011/11/con-el-baston-de-mendigo-pidieron-la.html]. Hon begärde drygt 41.220 dollar för att avlöna två personer, förmodligen sig själv och sin sekreterare, på kontoret.

USA:s ambassadör var Robert Callahan, ett riktigt antikommunistiskt svin med uppenbara alkoholproblem. Uppretade studenter ville lyncha honom vid flera tillfällen för sitt klassiska koloniala sätt att uttala sig om vad som är rätt och fel i landet som sex gånger invaderades av den stat som Montenegro gick med tiggarstaven till. Att Eva Zetterberg faktiskt var snäppet värre, ska också noteras men knappast för att försvara Callahan.

Är Lotten Collin totalt historielös eller spelar hon på att svenska folket är det?

I Honduras fängslas kvinnokämpen Gladys Lanza

Går vi till grannlandet Honduras så intervjuade jag för några dagar sedan Gladys Lanza. Hon är en legendarisk folkledare och en verkligt kämpande feminist som 1985, mitt under den fascistiska epoken, då den starke mannen i Honduras var USA-ambassadören John Dimitri Negroponte och hans underhuggare, general Alvaro Martinez, boss för dödsskvadronen Bataljon 3-16, fängslades i egenskap av ordförande för det starkaste facket i Honduras med 4.000 medlemmar, Elektrikerförbundet kring det statliga elbolaget ENEE.

Under Negropontes tid som ambasadör i Honduras militariserades hela samhället, närmare 200 folkledare från facket eller vänstern "försvann" eller mördades. Militärbudgeten var 2001 3,7 miljoner dollar när Negroponteblev ambassadör i Honduras. Efter fyra år i Honduras var militärbudgeten uppe i 71 miljoner dollar. Negroponte var spindeln i "Contras" krigföring mot Nicaragua som utgick från baser på honduranskt territorium. Här utbildades militära specialstyrkor från den salvadoranska armén som sattes in mot FMLN-gerillan. Det var i det klimatet som Gladys Lanza kämpade.

Gladys gick i spetsen för att slå tillbaka försöken att privatisera det statliga bolaget. Hon fängslades och anklagades för “uppror” vilket då innebar 33 års fängelse enligt de antiterroristiska lagarna. Men Gladys satt bara av 15 dagar. För arbetarsolidariteten och strejken av hennes medlemmar tvingade den statliga terrorismens dåtida regering i Honduras på reträtt. ”Vi går inte tillbaka till arbetet innan Gladys och de övriga 15 ledarna i el-facket släpps”, var kravet.

Dömd till 18 månaders fängelse

Gladys Lanza.

Den 26 mars i år dömdes hon till 18 månaders fängelse i egenskap av koordinatör för kvinnoorganisationen Visitacion Padilla, en stark och erkänd rörelse döpt efter en fantastisk kvinnokämpe i Honduras.

Gladys ska fängslas för att hon och hennes organisation genomförde ett öppet möte framför det statliga bostadsinstitutet Fundevi där chefen för detta institut anklagades och stämdes av den kvinnliga personalchefen för sexuella och arbetsrättsliga övergrepp. Eftersom de mäktiga på sina nyckelposter också har inflytande över rättsapparaten, går de för det mesta fria i det totalt korrumperade Honduras. Så också i fallet med denna kvinna där åklagarämbetet arkiverade fallet och mer trodde på den utpekade förövaren är offret. Hon vände sig då till Gladys och VP.

600 honduranska kvinnor mördas per år

För demonstrationen framför Fundevi dömdes Gladys i den andra instansen till 18 månaders fängelse i ett land där 98 procent av fallen av 600 mördade kvinnorna per år i Honduras förblir i olösta och ostraffade.

De kvinnor som offentligt vågar ta fighten för sina våldtagna eller mördade medsystrar är de som nu kastas i fängelse.

Bakbundna och skändade mördades 612 honduranska kvinnor 2014. Var 13:e timme ett nytt offer.

Och Gladys, 72 år, säger att hon inte accepterar en borgen för det handlar om principer. Domen inte är riktad mot henne personligen utan ska markera att i machismons Honduras går förövarna fria medan kvinnorna fortsätter att slaktas utan att rättsapparaten lyckas döma mer än 1-2 procent av mördarna.

I Nicaragua är kvinnomorden en tiondel av Honduras´ siffror. Var kan vi läsa om det i Lottens radioreportage? Eller att polischefen är en kvinna. Jag skulle, precis som Jorge har gjort i ett otal reportage, fortsätta den extremt intressanta och positiva utvecklingen för hur kvinnorna flyttar fram sina positioner i det land som var det fattigaste på den amerikanska kontinenten tillsammans med Haiti. I dag är det Honduras som intagit den platsen.

Framgångarna i Nicaragua

Nicaragua slår rekord på rekord i export och öppnar sig mot HELA världen medan Honduras fortfarande bara blickar norrut och har en paralyserad arbetsmarknad. Sedan militärkuppen 2009 får ungdomen inga jobb och emigrerar norrut eller. . . . till Nicaragua. De som blir kvar är i många fall lätta att rekrytera till den organiserade brottsligheten. Bland de tre länderna i “Dödens Triangel”, Guatemala, El Salvador och Honduras beräknas att det finns över 70.000 så kallade “Maras”, i många fall psykopatiska mördare som förlorat all mänsklig kontakt med livet. Det är mer än vad det finns militärer i dessa tre länderna. I Honduras med sina 8,2 miljoner invånare (samma som Sverige) mördas varje dag närmare 20 personer. I Nicaragua är siffrorna på europanivå.

Inget ”tjänstefel”

Lotten Collin. Foto: Micke Grönberg/Sveriges Radio.

Jorge menar att Lotten Collin har begått ett tjänstefel. Jag tror snarare att hon med all sannolikhet har skrivit precis det som den politiska redaktionsledningen i Stockholm har velat se eller höra. Collin gjorde vad hon kunde med en “sopa” som källa som Sofia Montenegro utgör i egenskap av att inneha titeln ”USA-ambassadens tjej”.

Tegucigalpa, Honduras