I dag drabbar Trumps knölpåkspolitik Nicaragua som ska
stoppas i internationella finansorgan
Av Dick Emanuelsson, Resumen Latinoamericano
TEGUCIGALPA / 2017-10-04
/ Det lilla, fattiga men stolta Nicaragua straffas av USA genom att USA:s
representanter i internationella finansorgan som Världsbanken, IMF och andra
organ ska lägga in veto mot lån och donationer till den lilla
centralamerikanska nationen. Sandinistregeringen är alltför populär i val efter
val och har dessutom fräckheten att självt välja sina internationella vänner.
Det uppskattas inte i USA:s kongress.
”Nica.Act”, Nicaraguan
Investment Conditionality 2017, heter lagförslaget
som lagts fram av kongresskvinnan Eliana Ros Lehtinen, kuban-amerikanska och dotter
till en av Batistadiktaturens blodbesudlade officerare. Denne lämnade Kuba vid
revolutionen och anlitades som CIA-agent vid ankomsten till USA. Hans dotter
var sju år vid ”flytten” men har under åren troget tjänat samma blinda antikommunistiska
principer som sin far.
Igår tisdag (3 oktober 2017) var det just Kuba som
drabbades av Trumps nya Latinamerikapolitik, det vill säga den uppgrävda gamla
knölpåkspolitiken mot Sydamerika. Trump beordrade 16 kubaner att lämna USA
vilket i praktiken innebär att ambassad och konsulat stängs i USA. Lehtinen och
hennes republikanska partikamrat Marco Rubio, pressar Trumpadministrationen att
säga upp de avtal som slöts mellan presidenterna Barack Obama och Raul Castro,
avtal som skulle normalisera de diplomatiska förbindelserna som varit avbrutna
sedan 1960. Med Trump förändras bilden markant.
”Övergrepp mot Nicaraguas suveränitet”
Samma sak med Nicaragua, en återgång till Ronald Reagans
hotfyllda politik mot Nicaragua på 1980-talet. Lehtinen har gått i spetsen för
denna politik sedan 2015 och lagt fram lagförslag i representanthuset som i
dag, onsdag 4 oktober 2017 har fått fullt stöd för att ”svälta ut nicaraguanerna”.
Samma ekonomiska krig som venezuelanerna drabbats av sedan 2011, samma omstörtande
manual ska nu tillämpas mot Nicaragua.
Det är så den sandinistiska regeringen
Daniel Ortega uppfattar representanthusets beslut.
”Det är ett övergrepp mot Nicaraguas
suveränitet och ett förnekande av alla ekonomiska, sociala och politiska
processer” som genomförs i Nicaragua, säger regeringen i ett första uttalande
efter att USA-kongressens beslut om Nica.Act. i dag onsdag.
Förevändningen för beslutet är att Lehtinen
och hennes kamrater från bägge partierna anser att demokratin i Nicaragua är
begränsad, att den skamfilade politiska högeroppositionen, som i dag bara
representerar kanske 20-25 procent, inte ges möjligheter att verka. Detta
förkastas av alla i Nicaragua som en flagrant lögn eftersom oppositionen deltar
i valen. Men resultaten är pinsamt dåliga och därför skyndar den sig till
Lehtinens kontor i kongressen och ber om ”stöd” via lagdekretet Nica.Act.
Det ska nu behandlas av senaten för
att därefter godkännas definitivt av Trump, en bagatell med tanke på att Trumps
utrikespolitik i dag går ut på att skrämma, hota, sanktionera och bestraffa länder
i världen som försvarar sin nationella och ekonomiska suveränitet.
Vicente González, kongressman från
Texas befarar i ett uttalande att lagen kan komma att skapa spänningar mellan
Nicaragua och USA och leda till instabilitet som ökar migrationen till USA och
med den en ökad brottslighet. Trots allt tvingas han erkänna framgångarna för
sandinistregeringen:
– Nicaragua har sina ekonomiska och
politiska utmaningar men har gått framåt i lösningen av fattigdomen, klimatförändringen
och har haft en ekonomisk tillväxt.
Uteblivna krigsskadestånd,
trots dom
Regeringen Daniel Ortega och landets
Nationalförsamling har svarat med att den ska återuppväcka den Internationella Domstolens
fällande dom mot USA den 27 juni 1986. Då stämplades USA som ytterst ansvarig
för `Contras´ krig 1980-1989 mot den unga revolutionen. USA och CIA
organiserade, tränade och finansierade de kontrarevolutionära styrkor som från
honduranskt territorium sattes in för att störta den revolutionära regeringen i
Managua. Denna hade i sin tur störtat den USA-stödda Somozadiktaturen 1979. Inte
mindre än 50.000 nicaraguaner dödades av de USA-stödda rebellerna och landet föröddes
materiellt och ekonomiskt de tio åren.
Enligt nicaraguanska källor anser
regeringen att skadeståndet i dag bör uppgå till 17 miljarder dollar, fyra
gånger så mycket som vid domslutet 1986.
De USA-stödda ´Contras´ hade ihjäl drygt 50 000 personer ur civilbefolkningen 1980-1989. |
Nicaraguas ”förbjudna”
förbindelser
Lehtinen sa i ett uttalande i dag att
hon anser att Nicaraguas förbindelser med Ryssland ”är ett hot mot våra (läs
USA) nationella säkerhetsintressen”. Hon oroade sig också över situationen för
journalister, fackföreningsledare och andra aktivister i det så kallade ”civilsamhället”
som hon påstår förföljs av regeringen. I sitt tal i representanthuset påstod
hon också att landets indianbosättningar utsätts för militära aggressioner.
Det sista är anmärkningsvärt. Lehtinen
anlände till Honduras för att gratulera kuppmakaren Roberto Micheletti både vid
statskuppen 2009 som i februari och i mars i år.
Var finns hennes oro och fördömande av
150 mördade lantarbetare i Aguandalen sedan militärkuppen i norra Honduras?
Eller morden på över 40 av våra honduranska journalistkollegor. Var finns hennes
fördömande av mordet på Berta Caceres, ledare för Copinh och indianfolket Lenka
som varnade honduranerna för den ”mördande USA-imperialismen”?
Berta Caceres. FOTO: MIRIAM EMANUELSSON |
Lehtinen är bekymrad för
indianbosättningarna i Nicaragua men kniper käft när det gäller terrorn mot de
honduranska lenkaindianerna som slåss mot de transnationella bolagen som fick
ett 50-tal koncessioner bara tre dagar efter statskuppen 2009 för att bygga vattenkraftverk
eller exploatera Honduras´ gruvreserver på lenkaindianernas ILO-skyddade territorium.
En massaker på lantarbetare i Aguandalen i norra Honduras. Var finns Lethinen oro? |
Säg mig vem som är
dina vänner och jag ska säga dig . . .
Under sitt besök i Honduras i februari
och i mars i år hälsade hon på hos sin politiske jämlike, statskuppsledaren
Micheletti. Men även landets president, Juan Orlando Hernandez tog emot henne i
presidentpalatset.
Vad som inte kom ut i pressen var de
diskreta samtal och kontakter Lehtinen via sin politiska sekreterare i
kongressen hade med en liten klick av personer från 1980-talets ´Contras´. Via
videor i YouTube påstår de sig ha rest sig i vapen mot sandinistregeringen i
Managua. I videorna är de beväpnade med automatvapen men regeringen Ortega
anser de vara övervintrade banditer som ägnar sig åt kriminell verksamhet.
Lehtinen besökte Honduras, Guatemala och
El Salvador. Nicaragua nekade henne inträde i landet. Hennes motiv för besöken
Centralamerikas våldsammaste länder var inte att finna en politisk eller
ekonomisk lösning på den extrema fattigdomen och brist på arbeten och framtid
utan att finna stöd för sitt lagdekret Nica.Act.
Lehtinen några dagar efter den militära statskuppen i Honduras, 28 juni 2009. Hon togs emot i presidentpalatset av kuppledaren Roberto Micheletti, som hon hälsade på igen i februari-mars 2017. |
Ekonomiska resurser
till ´Neo Contras´
Enligt de
källor vi förfogar över koordinerade Lehtinen via sin sekreterare Ana Navarro, som leder Lehtinens politiska rådgivare
och olika tjänstemän i kongressen, kontakterna med de väpnade grupper som opererar i
gränslandet mellan Honduras och Nicaragua. Navarro hade även kontakt med olika
så kallade NGO:s i Nicaragua som sandinistregeringen anser ha en
destabiliserande uppgift i tjänst hos Vita huset.
De väpnade grupperna framförde sina önskemål till
Lehtinen om finansiellt stöd för att förstärka den påstådda väpnade kampen mot
regeringen Ortega.
En av dessa personligheter är ledaren för den
Nicaraguanska Gerillasamordningen CGN, (la
Coordinadora Guerrillera Nicaragüense), som leds av den före detta contrasledaren
Gerardo de Jesús Gutiérrez, alias El Flaco. Enligt uppgifter var
Lehtinens kontakt i USA den nicaraguanska kvinnan Rafaela Cory Amador, som 2013
sammanstrålade med Lehtinen i egenskap av ledare inom CGN. Navarro å sin tur
har Lehtinens uppdrag att samla in ekonomiska medel för CGN i USA. Historien
verkar upprepa sig.
Gerardo de Jesús Gutiérrez, alias El Flaco. |
Enligt CNG bildades denna grupp (av en “tillfällighet”?)
samma år som sandinisterna återtog makten i Nicaragua, 2007. Dessa smågrupper
har naturligtvis ingen som helst social bas men utgör en internationell referens
i den psykologiska krigföringen som Lehtinen fört mot sandinisterna sedan de störtade
Lehtinens ”man i Managua”, diktatorn Somoza.
Vänsterpartiets och Reinfeldts kvinna i Managua
Vänsterpartiets motsvarighet i Nicaragua, partiet MRS
(Movimiento
Renovador Sandinista), en socialdemokratisk utbrytning 1995 inom sandinistpartiet
(FSLN) har sedan två år varnat för att ´Contras´ är på väg att återuppstå i
norra Nicaragua. Vi intervjuade MRS-ledaren Margarita Vijil 2016 och hon har
gjort flera besök på Lehtinens kontor i kongressen med kravet på att USA bör
utverka påtryckningar mot regeringen Ortega. Vijil fick för några år sedan ett
stipendium för att under två år studera på Arizonauniversitetet i sällskap med
unga venezuelanska antichavister som utbildades i hur ”demokratin ska utvecklas
i Latinamerika”.
När vi intervjuade
Vijil förra året, sa hon:
Ana Margarita Vijil. Foto: Miriam Emanuelsson. |
– Det är av vital
betydelse att majoriteten av nicaraguanerna bojkottar valet. Vi kämpar för
verkligt fria val, organiserade för att undvika ett nytt krig i Nicaragua, sa
hon med en underton av hot i rösten.
– Vi vet att det
finns väpnade grupper i norra Nicaragua. Vi stöder ingen våldsam lösning.
Därför måste vi vara kreativa för att komma ur denna institutionella kris som
är den värsta i detta lands historia sedan kriget.
Och tilladle:
– Nicaraguas folk kastade av sig en diktator. Det kan kasta
av sig ytterligare en.
Vokabulären är skrämmande lik den som talesmannen för
den osynliga ´gerillasamordningen´ representerar. Men den är också nästan identisk
med Lehtinen och den förre svenska ambassadören i Managua, vänsterpartisten Eva
Zetterberg.
Tio år av ekonomisk
recession i USA
De lån som USA kan stoppa i internationella
finansorgan som Världsbanken eller den Interamerikanska Utvecklingsbanken
uppgår till omkring 250 miljoner dollar. Hade det handlat om de tre tidigare nyliberala
regeringarna (1990-2006) hade framtiden sett mycket mörk ut för Nicaraguas
fattiga.
Men regeringen Daniel Ortega menade,
när den tillträdde 10 januari 2007, att landet skulle vända sina blick också söderut,
inte bara exportera och vara beroende av Grannen i Norr. I dag har Nicaragua utmärkta
internationella förbindelser med Kina, Ryssland, Iran och stora delar av
Latinamerika, främst ALBA-gruppen, med Venezuela i spetsen. På stillahavskusten
gjorde vi ett omfattande reportage 2014 då det gigantiska och enda
raffinaderiet i Centralamerika, ”Hugo Chavez Högsta Dröm”, inledde
byggnationen. Det är inte Kina och Ryssland som genomlider en ekonomisk
recession utan USA, sedan 2008.
Men för Lehtinen är detta ömsesidiga
utbyte i handel och varor med de nämnda länderna en ” risk för USA:s nationella
säkerhet”.
Väljande ”diktaturer”
I Nicaragua är
arbetsgivarorganisationen Cosep försiktig i sina uttalanden, medveten om att
under sandinisterna har det nationella kapitalet aldrig haft det så förspänt
som nu. De kan, om de är intelligenta, tjäna pengar. Under de tre nyliberala
regeringarna gick stora delar av företagsamheten under. Bland annat beroende på
det privatiserade elnätet som hamnade under ett spanskt transnationellt bolag
som nästan varje dag stängde av elen under 5-12 timmar.
Med Ortegas presidentinstallation i
januari 2007 överlämnade Chavez fyra stora generatorer för att klara av
elförsörjningen under de första åren. Nicaraguanerna märkte av förbättringarna
omedelbart.
Men Lehtinens allierade i Nicaragua,
det så kallade ”civilsamhället”, stöder införandet av Nica.Act.
Luciano García, med 120 000 USD från NED. |
– Dessa påtryckningsåtgärder är till
syvende och sist Daniel Ortegas ansvar. De betyder att det är vi nicaraguaner
som måste betala notan bara för att Daniel Ortega till varje pris vill sitta
kvar vid makten, sa direktören för valorganisationen Hagamos Democracia, (låt
oss göra demokrati) Luciano García.
Denne tillade, precis som Lehtinen i
sitt anförande i morse i Representanthuset, att i omvärlden ”ser man Nicaragua
som ett hot i regionen för sitt stöd till diktaturer som Venezuela”. Att dessa
diktaturer, såväl Nicaragua som Venezuela, har genomfört fler val i sina
respektive länder än någonsin tidigare då dessa länder leddes av USA-vänliga
makthavare, samt att den ”förtryckta oppositionen” i de nämnda länderna i
oktober respektive november ska delta i guvernörsval samt kommunal- och borgmästarval,
nämnde dock inte Garcia.
USA-finansierat ”Civilsamhälle”
Vad vi kan tillägga är att Garcia 2014
tog emot från CIA:s civila fasad, NED (National
Endowment For Democracy) en summa på 85.000 dollar. År
2015 skickade NED över 85.642 dollar medan 2016
värderades denna ”NGO” högre och tog emot hela 119.955 dollar eller 971.248
svenska kronor.
Den som kritiserar den som föder en
sågar av sin egen gren, som budskapet heter.
Trump har bekänt färg och nu vet vi,
efter att ha försökt skapa ett inbördeskrig i Venezuela under fyra månader med
120 döda och tusen skadade, efter att igår ha beslutat om utvisning av 15
kubanska diplomater från Washington med en rent absurd och löjeväckande förevändning,
samt i dag, via Representanthuset beslutat om att inleda ”Operation Strypning
Nicaragua”, vilken färgen på hans fana är.
Högern tar avstånd från Trumps
Monroedoktrin
Men Trumps hot och skrämselkampanj går
inte hem, ens hos USA:s allierade.
Den colombianska dagstidningen El
Tiempo, med de förra ägarna kring familjen Santos i centrum, skriver i dag i
sin ledare, under rubriken ”Ett
beklagligt steg tillbaka”, att Trump tar en oviss incident i Havanna som en
ursäkt för att radera bort Obamas arv:
”Administrationen Donald Trump kan vara
på väg att genomföra ett enormt misstag om han fortsätter på idén om att minera
det historiska avtalet som hans föregångare, Barack Obama, lämnade bakom sigm 2014,
decennium av fientlighet med Kuba och begrava en av de mest bittra episoderna
av det kalla kriget”.
”Men att rulla tillbaka normaliseringen
med Kuba, dessutom klumpig och brådstörtad, skulle vara det sämsta budskapet
för ett Latinamerika som till detta plussar på den omtalade muren med Mexiko
och andra utspel, ett budskap om att återigen börja se USA som en dålig granne”.
El Tiempo och Santos talade sig varma
för Plan Colombia och att överlämna sju militärbaser till Pentagon. Men Donald
Trump, tycks vara för mycket, även för oligarkins språkrör i Bogota.
Daniel Ortega och Olof Palme. En konsekvent svensk solidaritet. |
Sverige, Olof Palme och Nicaragua
Hur kommer svenska UD och s-regeringen
agera i förhållandet till Trump och Nicaragua?
Vad vi vet är att Olof Palme inte böjde
sig för den krigshotande presidenten i Vita Huset, Ronald Reagan. 1984, när vi
som hade bildat Vänskapsförbundet Sverige-Nicaragua gick ut på gator och torg i
Sverige för att samla in namn till Nicaraguas försvar mot USA:s ´Contras´ och ett
stöd till det första allmänna och demokratiska valet i Nicaragua, var det
första namnet som undertecknades i den speciella boken just Olof Palmes. Det
hedrade och hedrar hans minne.
I dag tycks det dock vara så, att både
Sverige som regeringen är underordnat Pentagon och Nato, en otänkbar händelse
1984. Den svenska regeringen utgjorde ett oerhört viktigt materiellt men även
politiskt stöd till den unga revolutionära regeringen i Managua.
Vi vet färgen på Trumps fana. Vilken är
färgen på regeringens?